Oh what the f*ck...

Efter sex år som sambosar tänkte vi slå till med en sjusatans helg. Vi har typ aldrig firat eller ägnat oss åt allehanda alla-hjärtans-dag tjafs, men så nu när vi fick erbjudande om barnvakt en hel helg tänkte vi att det kanske vore på sin plats att unna oss lite lyx. Eftersom vi inte vill slösa tid på att resa så drar vi till en totalt uttjatad och närliggande stad: Växjö. Då har vi ingen anledning att ställa väckarklockan för att hinna med en massa, det blir typ bio, öla, sovmorgon, hotellfrukost, strosa på staun, käka gott, dricka vin, sovmorgon igen (fatta lyxen i sovmorgon för båda två dagar i rad), ännu en fin frulle... Med andra ord helt underbart! ..sedan kanske en sväng till nya lägenheten.

Vi tänkte inte snåla in på standarden heller så vi kör på fetaste hotellet vi kunde hitta i Växjö, och tog den dyraste sviten. Nu håller vi tummarna på att just vi råkar få den med bastu. Då tror jag att jag skulle dö av njutning.

Hettar det inte till mellan lakanen nu så har min mus fan dött...

Terapi

I väntan på egen psykolog vänder jag mig tydligen till mat och godis. Det ger ju ett resultat, vågen var inte nådig mot mig sist. Inte för att det var någon chock direkt eftersom jag nyligen upptäckte att jeansen som var lagom precis efter bebbemagen numera återigen sitter bra. Oh fuck jag orkar inte bry mig om kilon just nu, ska kanske sluta trösta mig med sötsaker dock.

Verkar svårt att hinna med fitnesskropp lagom till sommaren (känns bekant) men jag lovar mig själv att åtminstone ha kommit igång med träning till dess.

Just nu är det andra saker som jag nojar över.

Min egen piska.

Klockan 20.00 ska jag vara färdig med kvällens åtagande. Annars får jag inget vin.

Dålig smak

Jag vet inte varför, för egentligen är det ganska vidrigt... men jag råkar älska skol-pyttipanna. Vad kan det innehålla? Typ avfall i kuber. Idag ska jag få avfall och rödbetor - jag är så lycklig!

Ett - tu -tre

3 - Antal veckor jag varit ledig och laddat batterier.
3 - Antal dagar det tog för mig att hamna på noll i energinivå igen.
3 - Antal familjemedlemmar som är hemma för att umgås ikväll.
3 - Antal sömntabletter kvar i kartan.
3 - Antal månader innan vi flyttar till Växjö.
3 - Antal olika förskolor som vi sökt till Hjalle.

....lite tankekladd en onsdag.

Bingo!

Äntligen har jag och Henke lyckats undkomma Bingolotto. Vi intalade oss att det kunde vara lite småtrevligt att spela uppesittarkvällen hos mamma i julas. Det var det icke, vilket vi förstod ungefär 10minuter in i detta fasansfullt långdragna knäckkäcka underhållningsprogram. Dessvärre vann vi såklart två lotter till en annan jävla uppesittarkväll.

Då bjöd vi in lite kompisar (som hade gjort misstag och trampat på samma ödesväg) och vräkte på med snask för att få tiden att gå. Vad vann vi, jodå nya fucking lotter. Det är så hon jobbar nämligen den där Lottan. Så nu fick vi dras med bingolotto ännu en kväll. Men eftersom vi inte har teve4 + så arrangerade vi en egen dragning (efter att den riktiga publicerats på nätet). Betydligt roligare med egen tombola, minus Lotta och istället våra egna erotiska dragningsröster. Jag envisades såklart med att ersätta alla fula gubbnamn mot vackra kvinnonamn, varför är G - Gunnar och inte Gärtrud???

Tack och lov slapp vi undan den här gången. Inga fler lotter. Inga fler kvällar framför Lotta. Dessvärre heller inga bilar, lyxresor eller miljoner.

Dagens intag

Man kan tro att jag inte gör annat än att äta, men jorå jag målar också. Typ det. Äta - måla. Idag testade vi ett nytt arla-recept. Fantastiskt. Jag som aldrig käkat en riktigt lyckad Risotto blev löjligt förtjust i den här.

Folk

Jag är kass på kontakt just nu... har massor att göra hela tiden. Tänker att jag ska ringa, men sedan vips så är dagen slut. Har inte ens fått i laddaren i mobilen de senaste dagarna, glömmer bort, orkar inte och är på fel våning. Men jag återkommer snart.

Är för övrigt på ett hyfsat bra humör. Weehey!

Morotssoppa

Igår gjorde vi en alldeles fantastiskt god och billig middag som jag vill tipsa om. Vi brassade på lite med salt och vitpeppar... i övrigt var receptet fulländat. Och man blev mätt som ett svin.

Åter till verkligheten

Så var man hemma igen då. Och hur det än är så är det alltid skönt att vara hemma, var nu än hemma är. Några lediga dagar kvar. Jag googlar framtidsvisioner och analblödningar.

Så var det dags att packa igen då...

Kan meddela att vi fått förstahandskontrakt på en jättemysig 3:a på Östra Lugnet i Växjö. Nära mitt jobb och nära till Henkes pendlarvänner. Nu brinner det i knutarna, vårat hus måste ut till försäljning. Nog för att vi är rika som troll men dubbla båendekostnader klarar vi nog inte i någon längre period. De få människorna jag känner som inte har Facebook kan jag meddela att vi ska ha en målarfest den 30januari. Bara att komma förbi med målarsug i blick. Öl och käk fixar vi. Tjooohoo.

D-vitamin

Det är smått underbart att vakna av strålande sol och klarblå himmel... snön gnistrar vit så långt ögat når. Bara upp och ut. Sneglar på termometern för att bedömma klädval. Snabbt står det klart att det är till att leta upp alla klädesplagg jag äger. Minus 32 grader. Men vad gör väl det när solen skiner och det enda som hörs är knarret under skorna. Har laddat upp rejät med solenergi idag kan jag lova. Med rosiga kinder, raggsockar och sprakande eld ska jag nu lägga mig och korrekturläsa lite examensarbete.

Dagboksnovell

Mamma hittade tre gamla dagböcker som jag skrev i när jag var mellan sju och tio år. Det var massor av killkladd, tydligen var jag upp över öronen i en Daniel Edmark (??) Jag var även bästis med Malin Lindmark. Men så mellan allt övrigt strunt hittar jag en helt underbar liten novell. Jag bara måste skriva den här på bloggen. Jag var tio år när denna lilla historia författades.

Allt var som vanligt när pappa kom hem från jobbet gav han mig en kram gick fram till mamma och kysste henne och frågade vad det blev för mat. Mamma.... Måna Hansson pappa brukade kalla henne för mona-lisa... pappa Erik Hansson. Mamma svarade Pitzza. Pappa hängde av sig rocken och satte sig till bords. det var ovanligt tyst tills mamma sa kom. Erik det är något viktit dom gick in på sitt rum och låste jag smög efter och hörde nu mammas ord ekade Jag är gravid pappa suckade men då kom något oväntat du behöver inte sucka det är åkes barn jag väntar skrek mamma.

Slut.

Så har man plöjt staun...

Jag och Henke drog 16mil österut idag... vi kan inte få nog av bilåkande tydligen. Väldigt produktiv dag med många spenderade slantar. Vi lämnade bort Hjalle till Mormor, i god tro. Väl hemma fick vi dagsrapporten om hur bra allt hade gått.

Mitt i någon av alla historier får jag nys om att Hjalle lämnats ensam i bilen medan mormor lite snabbt handlat två hyllplan. Say What??? Jag hatar folk som lämnar barn i bilen för att göra saker "lite snabbt". Hur kunde jag glömma att min mamma tillhör generationen oaktsamma föräldrar. Dom som var föräldrar innan man förstod att cykelhjälm var en god idé, innan bilarna hade bälten bak, när man kedjerökte bredvid barnvagnen, lät ungarna kvävas på mage i spjälsängen osv.

Mamma avfärdar mina predikningar med "äsch du överlevde ju" men det stillar min upprördhet måttligt. Mamma tycker jag är överbeskyddnade, jag tycker mamma är naiv. Hon frågar vad som skulle hända Hjalle i bilen de tre minutrarna (som säkert var en halvtimme) jag frågar om hon fått demens och glömt att vår värld är full av idioter. Idioter som säkert kan få för sig att ta ett övergivet barn från en bil. Mamma replikerar med att vi faktiskt befinner oss i den normala delen av Sverige, som om inte idioter finns norr om dalälven. Jag avslutar med att säga att det då var sista gången hon fick vara barnvakt.

Allt är alltså som vanligt här hemma... Jag och mamma gapar och för liv i en för övrigt väldigt lugn och mysig tillvaro.

Norrland

Det är smått obegripligt men i morgon så bär det av. Äntligen. Gud så jag behöver få komma upp till minus 32 grader och en obeskrivlig tystnad. Ja nu pratar jag om tystnaden utanför huset, inte den inomhus, för det förstår ju alla att med mig och min mamma är det fullt kackel.

Jag och Henke har bestämt oss för att faktiskt ge oss en till chans. Vi har haft några väldigt jobbiga men givande veckor, ner i skiten på riktigt kan man väl säga. Jag vet fortfarande inte hur jag mår i allt det här, och jag har verkligen ingen aning om hur det kommer sluta. Men för att bryta en gammalt mönster och för att verkligen känna att jag gett det en riktig chans så måste jag försöka.

Ena dagen känns allt ok och som att jag är dum i mitt huvud som var på väg att lämna denna finfina karl, nästa dag har jag ångest över att jag inte vet hur jag känner. Terapeuten säger "en dag i taget" "cicci du måste lära dig ta en dag i taget". Ok fine, men hur fan då? Hur gör man det?

Det är ungefär vad jag kommer att pyssla med att klura ut de närmaste tre veckorna. Det blir nog bra på nåt vis någon gång. Jag håller iaf mina tummar för även om jag inte vet hur jag känner så vill jag såklart inget annat än att allt ska funka och kännas gött i magen.

Har brutit kontakten med en kompis idag med till råga på allt. Inte ofta man "gör slut" med en vän och det var inte helt enkelt. På nåt vis. Men det är en nödvändighet om jag ska kunna säga att jag verkligen har försökt. Kommer att sakna personen, men jag måste fan inse att man inte kan få allt och att det finns gränser på hur elak man får lov att vara. Vem vill stå utan paket när tomten kommer?

Nu drar jag till mamma.

Pynt

Jag körde förbi en lägenhet förra veckan. En sjukt julpyntad lya, bland det värre jag skådat. Eller näe... det värsta jag skådat. Sedan i lördags ögnade jag igenom hyresgästföreningens tidning och läser en upprörd insändare som handlar om en granne som löpt amok med pyntet. Jag tänker... mmmhmmm den kan omöjligt vara värre än den jag såg i Växjö. Sedan läser jag om den i Aftonbladet idag. Alltså hur bara kan man? Vad är det för fel på folk? Gör som jag - sök vård.

Woods

Å en sådan lycka att man inte har sitt privatliv bevakat av hela världen.

Lite väl många...

kom-ihåg listor just nu. Jag tror mig ha tappat en av dem, och kan för mitt liv inte komma på vad det stod på den. Lite frustrerande. I morgon har jag medarbetarsamtal, skulle kunna tänkas bli lite spännande. Jag har glömt att fundera kring frågorna på samtalslappen som jag slarvat bort.

Vad sjutton ska jag blogga om då?

Det finns liksom hundratals grejer att blogga om. Men så har jag för dålig koll på vilka som läser...

Istället kan jag meddela att jag har fått sömntabletter som jag älskar och att jag har fått en remiss till en psykolog. Jag ska ta tre veckors semester och äntligen få komma mig upp till vintern. Få se nu... en, två, tre, fyra bra saker. Se där, allt är inte skit 2009.

Diet: deppighet

I två veckors tid har jag och Henke av deppiga anledningar inte ätit så bra. Första veckan speciellt då jag fick i mig typ en clementin per dag. Detta har dock haft en positiv effekt när det gäller somligas bantningsförsök (nr43). Och med somligas syftar jag inte på mig. Henke har gått ner 6kg. Jag 0,5kg. Hmpf. Nu vet jag ju att man inte ska banta genom att sluta äta, but still. 6kg VS 0,5kg hallå var är rättvisan? Å nu har matlusten kommit tillbaka så jag får väl vackert välkomna tillbaka mitt halva kg. Kul iaf att Henke kan glädjas lite...

Mantra.

Om man inte vill vältra sig i sin egen skit så kan man alltid snacka politik.

Jag har älskat Karin Magnusson sedan jag visste att hon fanns. (tack älskade saknade Knesset) Och när hon på pricken tänker och funderar precis som jag... ja då älskar jag såklart henne lite till.

En slank han hit...

Igår var en bra dag - idag not so good.

Tokig

En söndag att bli lite galen av.

Lördagsinsikter forts...

Ok jag kan nog stryka Borderline. Hittade några tydliga och jobbiga drag, men jag tror det kallas att vara människa.

Hmm.

Note to self: ta inte internetexperter på så stort allvar.

Googlade borderline och klickade mig lite vilse, hamnade här:

..........."Män är otrogna, tittar på porr och drömmer om andra kvinnor. Det naturliga urvalet har gynnat sådana män som vill sprida sina gener. Men män är ju människor också. De kan vilja ha barn, familj, varaktig kärlek, gemenskap, trygghet, ge kärlek och trygghet.".........

-http://web4health.info/sv (svar från EU-s medicinska experter)

Frustrerad

Jag hatar (övervägde ordet noga S) att läsa bloggar där det insinueras och talas i tungor. Just nu är min blogg precis så. Inte för att jag själv har några större problem med att skriva skiten rakt ut, men jag försöker att tänka på inblandade.

Hur som haver är det lite mindre skit nu än det var för några dagar sedan då jag direkt simmade i avföring. Jag har hamnat i någon slags lugn. Ett frustrerat lugn. Ett det kommer bli bra om ett tag -lugn. För varje dag som går känner jag mig mer och mer säker på min sak. Min teori: ett beslut som får en att känna inre lugn är ett korrekt beslut.

Människor omkring mig undrar nog stilla vad fan jag håller på med, men det undrar folk runt mig alltid. Det undrar jag själv också alltid. Jag kan framstå som en vanlig svennebanan, en gapig svennebanan med snuskig humor, det är fel. Helt fel. Jag är något helt annat...

Det senaste testet visade förövrigt diagnosen Bordeline. Score 15 av 31 Gött mos... ska ta och läsa in mig på skiten och se om det är jag.

HAHAHAHHAHA

Jag älskar att jag postade föregående inlägg på min egen bemärkelsedag. Mitt liv alltså. Mitt liv.

Internetdiagnos

Lider du av depression? Score 25 av 42 - Flera av svaren kan tyda på att du har utvecklat en depression.

Lider du av panikångest? Score 28 av 38 - Du lider troligtvis av panikångest.

Skönt när man slipper lista ut sånt själv... och ja... Grattis på min födelsedag.

Känna efter

Nu har jag känt efter under en lång tid... å känt å känt å känt å känt. Med det är liksom tomt. Slut på ork och energi och nåt att känna. Nu orkar jag inte känna efter mer, nu blir det bara dit näsan pekar så får det bli som det blir. Allt är bättre än grådis.

Långweekend

Jodå bästa helgen på länge. Största alkoholintagen på extremt länge. Ett dygns sömn fördelat på tre nätter. Bra musik, trevligt sällskap, insikter och utsikter. En del missöden... som att jag fick leka socialfall på Burger King. Det som fattades mig var Britney på dansgolvet, Laxmiddagen, en bra vinterjacka för under 1400kr. Annars tipp topp. Lite störigt också att jag åkte från Emmaboda som hyfsat normal men kommer hem med konstaterad ADHD. Men det är, som somliga säger angående diagnoser, rätt gött att få en förklaring till varför man är som man är.

Lus i vårt hus

Men självklart har jag fått hem lite husdjur från jobbet. För första gången i livet har jag fått löss, det anstår inte en snart 30-årig kvinna. Jag känner mig besudlad. Dessutom upptäckte vi dom igår och apoteket öppnar inte förrän i morgon. Alltså har jag fått agera hem åt dom där äckliga små livet många långa kliande timmar helt i onödan. Blääääkas. Som grädde på moset verkar jag ha spridit vidare till åtminstone Henke, men kanske även Hjalle. I morgon stannar vi hemma för avlusning. Hej familjen White trash.

WOW

Det går att blogga på jobbet nu för tiden... bra att veta raster som dessa när man har rast själv.

Mynning...

Jag har alltid gillat henne på nåt vis jag inte kan försvara... men jag blir lite ledsen när jag ser henne tyna bort. Hennes händer och underarmar ser ju snart ut att gå av.

Inlägg utan rubrik

Jag är himla sugen just nu på att slänga in några maskiner tvätt, hälla på en trevlig mängd sköljmedel, känna hur en doft av renhet sprider sig i huset (fast det gör det aldrig för tvättmaskinen är längst bort i källaren). Jag är sugen på att skura och vädra, tända doftljus och plocka in disk. Jag är sugen på en riktig sortering av alla våra saker... en såndär med spara-, slänga- och sälja-högar. Jag är sugen på att spola upp ett varmt bad (i badkaret vi inte har) och avsluta med att fila bort två kilo torr hud från fötterna. Sedan skulle jag smörja in mig med min nya bodybutter från Björk & Berrys. Som avslutning skulle jag vilja göra en kopp citronte och lägga mig på soffan med en bra bok.

Av allt detta blir dock intet, för jag har ingen som helst energi att ta mig för någonting.

Come to mama...

Tack för din beställning.
En orderbekräftelse har skickats till den epost-adress du angett.
Din order borde vara framme inom 1-2 vardagar.
Vi hoppas att du blir nöjd med dina varor.

Mvh/ Beautystore.se



Tjoho parfym på väg, inte mindre än 150kr billigare än i butik. Jag gjorde en lyxfällan-beställning och bad om en faktura eftersom jag egentligen inte har råd...

Opepp.

Äntligen

Jag har efter långt letande och mycket sniffande äntligen hittat min nya parfym. D&G 3 L'imperatrice - Helt underbar. Den ska bli min, frågan är bara hur. Jag har ju både en födelsedag och en jul på uppkommande... Får nog ringa mamma och fråga om hon vill ha hjälp med vad jag önskar mig.

Hehehe... Underbar.

Det får lov att bli ännu ett inlägg tillägnat Alex. Jag har backat till år 2000, Gävle och sambo med ullkappa. Det riktigt kryper i kroppen av förtjusning.

En busschaufför

En inte helt underbar dag fick lite guldkant när jag kliver på bussen och välkomnas av "leende guldbruna ögon" på full volym med en glad och medsjungande chaufför. Kan man annat än bli varm i hjärtat då?

Söndag blodiga söndag

Efterfester har blivit på mode igen... det är inte bra för en sådan som jag. Fy och åter fy hur jag har mått idag. Förutom att det återigen blev alldeles på tok för lite skaka rumpa så var det en finfin kväll. Sedan ska jag lära mig att hålla mig utanför vissa diskussioner när jag är för full, jävla psykolog-wannabe.

Summa summarum: Nästa fylla ska innebära less talking - more shaking that ass.

Utgång

Aaaaah jag kommer aldrig någonsin att sluta älska timmarna innan utgång. Man duschar, skrubbar, rakar, rollar-on, parfymerar, dricker öl, diggar musik och sminkar. Förväntningarna hänger i luften, man känner på sig att det kommer bli en bra kväll.

Med Hjalle hemma får man lägga upp tiden lite annorlunda, passa på när han sover middag. Men det funkar, jag ska ju få gå ut. Livet är fint.

Spelar flitigt

Familjeliv

Det finns en anledning till att jag inte kan slita mig från idiothålet familjeliv. Man kan stöta på forumtrådar som denna...

"Ända sedan jag var barn har jag tänkt tanken att bjuda andra på mitt bajs. I hemlighet då, exempelvis jobba som kock och "krydda" maten med bajset. Jag har inte kunnat släppa tanken och för ungefär två år sedan gjorde jag det för första gången!!
Till en middag som vi hade med ett annat par så lade jag i en liten, liten bajsklutt (stor som en tumnagel, kanske ngt mindre) i soppan jag bjöd på till förrätt. Själv åt jag en annan soppa, som inte var "kryddad", eftersom jag inte äter alla livsmedel. Jg vet inte varför jag gjorde det, det liksom bara hände.
När jag såg dem äta soppan fylldes jag av en så skön känsla, det blev som en kick typ. Har aldrig känt en sån kick innan.
Efter det har jag inte kunnat låta bli. Det har blivit som ett gift och jag har lagt i mer och mer av "kryddan".
I början hade jag inte skuldkänslor men nu börjar få det, hade kalas förra helgen då min sambo fyllde år. Det kändes lite fel att lägga bajs i maten men jag fick samtidigt en kick.

Jag vill inte sluta samtidigt som jag inser att jag kanske inte borde lägga bajs i maten... Har försökt att göra mindre extrema saker, exempelvis pillat mig i stjärthålet och sedan gnott i maten men det ger inte samma kick..."

Det finns så många underbara människor i detta land och gräddan av moset hänger på familjeliv - I love it!

pappabloggen

Jag har hängt en del med Alex "karln jag tidigare hade mycket litet till övers för" Schulman. Hamnade av misstag på hans pappablogg och han liksom aldrig tagit mig därifrån sedan dess. Måhända att han kan se lite bajsnödigt ut i sin långa kappa och slirren som en strypsnara, men han är ju så fruktansvärt underhållande. På ett bra sätt alltså. Jag rekommenderar starkt er med lite tid över att klicka er hit.

Å en fjärde

4) Varför har jag börjat få en sådan fruktansvärd mensverk nu för tiden?

3 Saker

1) Har en period av bloggslapphet... ska snart bli bättre på att ge respons på era kommentarer.

2) Idag trivs jag inte som mamma, det är andra världskriget här just nu. Man känner sig lite mindre lyckad som mamma när man skrikit och svurit åt Hjalle så att han blev rädd. Som bevis på våran strid har jag ett klösmärke vid ögat. Hjalle grät och flydde till sitt pussel jag grät och flydde till datorn. Ska bli skönt med barnvakt och fylla i helgen.

3) Jag har lagt upp en plan för våren, nu ska bara saker och ting gå min väg också. Det brukar det inte, men skam den som ger sig.

Det här gräset är grönt och fint...

En omväxlande dag med en sjuk-för-jag-vet-inte-vilken-dag-i-ordningen Hjalle. Men vi hade en lång och mysig fikastund... det är dom stunderna man får hålla fast vid när allt annat är på svaj.

Men vad är detta?

Ena sekunden är jag go och glad kexchoklad... sedan är jag helt oväntat nollställd och kunde lika gärna dra en filt över huvudet, nästa sekund känner jag att det är fullt upp, för att sedan vara enormt uttråkad över att det inte händer något.

Jag kan få toklust att festa järnet och bete mig som en 20-åring, men så längtar jag så mycket tills man får krypa ner med godisskålen framför idol. Jag tänder ljus, hasar omkring i raggsockar och välkomnar höstmörkret... så känner jag mig med ens lite deppig över hur fort tiden går.

Jag längtar tills karln kommer hem och får nästan lite ont i hjärtat för jag saknar honom så, men sedan går det någon liten timme så vill jag vara ifred. Vi pökar som idioter för att få en till liten knodd, men så var fjärde pök tänker jag oooh shit två ungar hur jobbigt ska inte det bli?

Jag planerar studier och någon självuppfyllande karriär tittar på csn-räkningen och kommer fram till att omsorgsvikariat inte heller låter helt fel.


Jag hatar min hjärna. Den är helt värdelös.

www.ams.se

Gud så jag drar mig...men det är nog så dags att bli polare med arbetsförmedlingens hemsida igen snart. Jag vill så gärna ha ett jobb här, kan inte gud eller någon liknande vara med mig på den här för en gångs skull.

Godis + idol + soffläge = sant

Hänging och stressad

Är fortfarande sjuk. Fan. Hela min kropp är satt ur funktion, men sådär irriterande lagom att jag ändå måste jobba. Värdelöst, ska man bli sjuk ska det vara pang på med hundra graders feber och allt det där i dagarna tre sedan är det check för några år framöver. Det här... tvåtreveckorsdravlet ger jag inte mycket för. Jag har inte lust, jag har inte tid, jag har inte ork.

Inte en minut...

av sömn i natt. Har hostat hela tiden, buhu jag känner mig typ trasig i bröstet. Idag kommer det krävas massor av smink för att få mig se levande ut. Dags att sätta igång.

Logistik

Jag brukar planera mina resor utifrån ekonomi och Sjs priser... Nu är det andra tider. Nu planerar jag alltså fylleresor utifrån familjelivs ägglosningskalender. Mycket märkligt.

Snart nytt år, typ.

Egentligen är det ganska många dagar kvar till dess men sett ur ett arbetsperspektiv går det lite väl fort. Min chef var på mig igen och vill att jag ska stanna. Jag vill ju egentligen inte, men var såklart tvungen att svara att det är förhandlingsbart. Alla kan köpas, så även jag. Men som det känns just nu är jag inte direkt på rea, inte för att jobba kvar i Växjö iaf. Men samtidigt har jag inget annat på gång och stora planer på bebbe.

Kruxet är att tjänsten är på heltid...som om jag inte är borta hemifrån nog mycket. Allt hänger på om jag får ett bra schema som passar Henkes k*ktider. Skulle jag få det och en bra höjning av lönen så kan jag nog bita ihop några månader till. Det skulle ju sitta fint med en högre fp än den jag har på 380kr/dag.

Mycket kluvet det här, jag är inte van att stanna i något jag inte gillar. På gott och ont, ibland måste jag väl lära mig att bita ihop lite för att tjäna på det i längden. Jag har min kringflyttande uppväxt att tacka för jag har lätt för nytt men även att förbanna för att jag flyr när det är motigt.

Tråktråk

Helt oninspirerat inlägg här... har varit hemma sjuk idag. Astråkigt. Inte för att mitt jobb uppfyller helt mycket av mina önskemål för tillfället, men då får man iaf längta hem och njuta av stunden hemma. Idag har varit en enda seg och tråkig dag. Har inte haft ork att göra ett vettigt skit. Bara att ta hand om Hjall the man har slukat den lilla kraft som fanns. Man har kanske inte så många dagar kvar på jorden så dagar som denna går under kategorin bajsdag. Hela veckan lutar för övrigt åt det hållet... ingen träning, trasig kropp och en tom själ. Allt är opepp. Det roligaste jag gjort idag var att glo på klipp med Maria Montazami. Äsch nu lägger jag ner och väntar på vampyrer...

Joråsatteeee

Det är glest nu mellan inläggen, mest för att jag inte hinner med. Just nu fokuserar jag på jobb, Hjalle, pökande och träning och att supa till. Det sistnämnda innefattar ju då mina vänner. Det är såhär att vi tänker oss en till knodd i huset snart om nu saker och ting går som vi vill... vilket får mig att tänka "shit det är fan bäst att festa av sig lite nu va" Jag har nämligen lyckas tajma in både bebbesug och festsug i en och samma period, bra där. Så jag tänker att kommande helger är mina nu så får Henke ha så kul senare. Mitt i allt detta vill vi ju ha en fest här hemma, med massa folk. Jag vettifan hur detta ska hinnas med för det tycks komma skit emellan hela tiden. Hjalle fyller år, henke ska på nåt släkttjofräs, jag ska bort, ägglossningen kommer. Ja det är mycket nu.

Nu ska jag doppa fejset i puder och ta tåget till Växjö för att dricka vin och kroga med två av mina jobbarkompisar. Eventuellt pöka lite innan. Tjoflöjt.

Onsdag igen

Tittar på Svenska hollywoodfruar och Älskar det, det är underhållning när det är som bäst.

Dåligt samvete

Idag känns det som om Hjalle mycket väl hade kunnat gå till förskolan, så här hemma går jag och har dåligt samvete över att ha lämnat jobbet i sticket. Känner min lite dum nu efter att ha bytt en perfekt bajs och bara behövt snormecka en gång. Men men... vad gör man? Man bloggar.

Utvärdering

Jag fattar poängen med att städa när man är upprörd. Efter en timmes fejjande är jag nu så fruktansvärt trött att jag inte orkar vara arg.

Asarg

Jag ska testa att hantera mina aggressioner genom att städa lite. Somliga anser att det fungerar. Har inge vidare humör såhär i starten på lingonveckan. Eller så är det någe annat fel eftersom jag inte brukar vara så hormonig, men sak samma jag är på riktigt pisshumör. Återkommer med utvärdering...

Underbart

Gudrun Schyman ska vara med i Let´s dance... det är underbart. Hon är smått fantastisk den kvinnan, jag som brukar sitta bänkad kommer nu att vara ett snäpp mer entusiastisk.

Rotera byt på två.

– Vi ska inte ha en annorlunda inställning till gravida än andra människor som ansöker om sjukpenning. Sjukdomsbegreppet är från 1940-talet. Där står det att graviditet inte kan klassas som sjukdom.

Försäkringskassan ryter ifrån på aftonbladet... Modern syn på kvinnors graviditetskomplikationer. Nä man är ju skapt för foglossning och ryggvärk, det är ju liksom därför vi kvinnor finns till, det ska man minnsan inte gå och gnälla om. Äh, Mensverk - ut på plan!

Ännu en kväll

Satte mig framför datorn efter att jag beslutat mig för att inte fixa och dona något mer för i kväll. Bara lite internet, duscha och sedan kanske läsa lite i skenet av mitt underbara doftljus. Då slår det såklart ner som en bomb: Jag har möte med chefen i morgon angående konsekvenser av nedskärningarna. Alltså måste jag gå igenom min konsekvensbeskrivning så att det inte blir som sist jag skulle visa min upprördhet inför chefen. Istället för att få fram en massa bra ur min ilska blev jag frustrerad och började såklart B Ö L A. Det ska inte ske denna gång, maken till förnedring. Näe, gör om gör rätt. Nu ska jag vara väl förberedd och inte vika en tum från min utstuderade plan. Även om det kvittar vad jag säger så ska jag i alla fall gå ut från hennes kontor med hedern i behåll.

En av alla punkter jag ska ta upp är att vi inte har planeringstid, vilket gjorde att jag igår var tvungen att planera när jag egentligen hade tänk t: Bara lite internet, duscha och sedan kanske läsa lite i skenet av mitt underbara doftljus. Helt korrekt uppfattat - jag planerar förskolans verksamhet på obetald tid. Smart drag av rektorn att anställa ambitiösa pedagoger och sedan ta bort planeringstiden, kostnadseffektivt så att säga, jobbet blir såklart ändå gjort.

Men nähepp nu ska jag inte argumentera på bloggen nu ska jag skriva ner till mötet istället. Oduschad i skenet av mitt underbara doftljus.

En kväll på bodegan och detta är byns snackis...

Henkes kollega till Henke idag

"jag såg din tjej på Amigo i lördags tror jag..."
"jo hon var där"
"hon är inte så bra på att dansa va?"
"näää"

En kväll på bodegan och detta är byns snackis...

Henkes kollega till Henke idag

"jag såg din tjej på Amigo i lördags tror jag..."
"jo hon var där"
"hon är inte så bra på att dansa va?"
"näää"

Que?

Är det jag som har blivit för korkad för mitt eget bästa eller är detta helt obegripligt?

David skrev:
Intressant blog, jag vet vem är Laila, hon är min vän. Laila är nu model foto i ART GALLERY i Luleå. Fikar med Laila, kul, spännande. Hon är en vacker snygg spännande person som internationellt erövrat världen.
Laila dansar techno är inte rock, salsa dansare.
Wow! kul fika med dig Laila...(snygg, cool...).
Var bor hon?
Fortfarande på planeten jorden!Inget viktigare. Hejdå! Ciao!

Lite beviken på mig själv...

Alltså, det hände någon gång i somras...att jag fick för mig att jag kan äta lite vad som helst utan att det syns på vågen. Vin några dagar i veckan, bearnaisesås till grillet, hembakta muffins en tisdag, chips en fredag och pizza på söndagen. I morse upptäckte jag att ett par nyligt inköpta byxor inte sitter som en smäck längre... klampade upp på vågen och konstaterade att det inte har tvättats på för hög temperatur om man säger så. Här pulverdietar man och går ner 7 kg och lyckas hålla det i drygt ett år. Då får man för sig att man kan börja svulla igen. Hpmf. Jag är väldigt irriterad över min egen dumhet. Nu är jag fina 5kg (!!!!) tjockare än i april. Ganska bra jobbat.

Ska bara sväva ut denna helg och helgen därpå sedan får det vara nog. Dags att röra på sig och återgå till lördagsgodis. Sluta trösta sig med rötjut och ta bilen lite för ofta.

Nu ska jag se på film och dricka vin.

Men det är inte sant

Jobbdag i morgon igen... skjut mig någon.

Lära sig lite nytt

Gud ändå, det är så uppfriskande att lära sig lite nytt. Eller damma av lite gamla bortglömda kunskaper. Man borde alltid läsa någon lite kurs för att hålla hjärnan i form. Är hemskt glad att jag beslutade mig för att läsa i höst, om jag hinner med alla uppgifter får vi se, men än så länge är jag i fas. Nu ska jag skicka in uppdrag 1, sedan är det 4 kvar innan tenta.

Och...

...på tal om min utläggning om jämställdhet och föräldrapenning i ett tidigare inlägg...Jag och Henke har vabbat lika många dagar än så länge... 8dagar var sedan Hjalle började på lilla Hjärtat. Bra där av oss, klapp på axlarna. Däremot har Henke tagit ut 30 fp dagar fler än mig, inte helt rättvist. Nästa gång om det blir någon fler knodd, skulle jag gärna se att man kunde arbeta 50% var nästan från start... 4 timmar var per dag. Vore gött för alla tror jag. Då blir det dessutom lättare att dela upp dagarna rättvist.

14 timmar

Jag lämnade mitt hem 06.15 och klev innanför dörren igen 20.30.
Lär mig om individorienterad kultur och inser att jag är så jävla lurad. Hur kunde jag gå på skiten om att det är karriären som är det enda viktiga i livet? Jälva skräp man har blivit hjärntvättad med under högstadiet och gymnasiet. Här sitter man och känner sig misslyckad, osjälvförverkligad och lite lätt korkad bara för att man ibland snuddar vid tanken om att jobbet faktiskt kanske är av underordnad betydelse i livet.

Så man fortsätter envist intala sig själv att bara inte kommit på riktigt vad det är man brinner för, att man när man kommit på det ska vidare till något mer, något bättre, något mer välbetalt, något creddigare, något superspännandextremgivandeintressant, något som gör en till en lycklig, självständig och självuppfylld liten människa. Ett jobb som man älskar och ger all sin energi, som genererar pengar som kan bidra till staten. Så att staten kan ta hand om ens nära och kära eftersom man inte har tid till det själv. Eftersom man uppfyller sin dröm - att arbeta.

Dagar då man varken hinner säga godmorgon eller godnatt till sitt barn för att man varit på sitt jobb är det lätt hänt att man funderar över sina prioriteringar. Man undrar i vilket skede man valde att leva så... jag kan inte komma ihåg att det någonsin fanns med i mina framtidsplaner som ung.

På tal om 30

I morgon fyller Henke 30 och jag har inte ens ett litet kort att ge karln. Har haft lite fullt upp. Nu såhär några timmar innan har jag lite panik. Självaste presenten kommer ju i vår när han ska få alla fina slantar jag spar till hans resa, men något litet måste han ju få. What to do? Ska jag månne väcka honom med en avsugning? Ingen dålig idé alls nu när jag tänker efter. Men gud människa censurera bloggen lite.

Mode

Jag blev helt grön av avund när jag såg en av mina förskoleungar i sina nya sneakers idag. Grymt coola, jag var tvungen att fråga mamman om hon trodde de fanns i min storlek. Är man lite patetisk? Jag nöjer mig inte med fjortisstil som somliga nära 30, nejdå jag kör 5årings modet för att riktigt se ung ut.

Lite gulligt är det dock att det har blivit trendigt på min avdelning med kedja och nitbälte... En tjej brukar vilja bestämma med mig dagen före, så att vi båda har nitbälte samtidigt. En pappa berättade igår att hans son tjatat till sig ett par byxor på Lindex, jeans med kedja. "För det har Cicci". Naaaaaw. Jag må vara tappad bakom en vagn när det gäller mode in the real world men på förskolan regerar jag.

Märkligt

Chefen "....idag verkar du vara lite gladare igen Cicci"...

Hmmm, jag har alltid trott att jag lyckas bra med att dölja mina negativa känslor på jobbet, där hade jag fel tydligen. Fick mig att fundera på om jag verkligen var något som på riktigt kan liknas vid glad idag och jo fan hon har nog rätt chefen. Människokännare är hon. Lite läskigt är det med sådana människor, speciellt när dom är ens chef.

Asgött

Jag har väl haft ett kaloriintag på Elvis nivå idag, med fan va kul jag haft. Jag och my man Hjalle. Efter jobb och astrist utdraget upprop drog vi på affären och införskaffade lite ingredienser till allehanda bak. Sedan har det bakats banne mig, hela långa kvällen med paus för lite middag och dusch. Halv åtta gosade vi ner oss nakenfis med täcke framför Mamma Mu, till filmen serverades varma kanelbullar, nygräddade hallongrottor och såklart kall mjölk. Sweet.

Det var länge sedan jag hade en riktig helkväll med Hjalle så. Bara struntade i allt annat och levde rövare. Tog en timme att sanera köket efter vårat härj, men det var det lätt värt. När Hjalle skulle somna så snackade vi lite om baket, vi fnissade lite åt hur konstigt det var att man skulle "måla" bullarna med ägg på slutet. Sedan säger Hjallefisen när ögonlocken börjar slutas "mamma vi baka annan dag igen, i morgon". Det kan vara så jävla oslagbart att ha en unge, allt annat blir oviktigt kvällar som denna.

Jävla neggo

Sluta gnäll så mycket på ditt liv, förändra det du inte gillar istället.


P.s. det är helt ok att prata till sig själv på sin blogg, otroligt normalt.

Tar det aldrig slut på borden?

Äntligen är golvet på plats, aaaaaaaaaaah äntligen lite njutning. Känna sig nöjd, luta sig tillbaka. Sätter mig för att blogga och inser att f'.u.c.k jag måste ju renskriva protokollet från styrelsemötet på Hjalles förskola. Hur mycket jag än gör (eller inte gör) så är den där jävla listan aldrig avbockad.

Jag vet att jag någon gång har sagt att det är ju så skönt med att jobba jämfört med att studera, när man kommer hem för dagen så finns inte lika många måsten och borden. Jag har varit rejält ute och cyklat måste jag erkänna. Jag har aldrig upplevt så många borden som nu. Vad är det för liv? Man är alltid otillräcklig. Tider var det när det enda på tapeten var att klara en tenta och att inte bli för full på fredag.

Fint då att jag ska börja studera nu, undrar just om jag kommer att återgå till studentstadiet fullt ut? Hus och unge fingervisar med hela handen åt motsatt riktning.

Sol

Jag blir besviken på mig själv när jag spenderat hela dagen inomhus trots att solen lyst hela dagen. Jag drog till och med ner rullgardinen för att slippa sy med solen gassande på ryggen. Så dåligt av mig, jag behöver mina D-vitaminer inför hösten.

Nu ska jag gå ut på altanen för att fortsätta slipa bort 4 lager svart lackfärg. Då har jag i alla fall varit ute idag kan man säga.

Gymnasiet...lika bra att börja om tänker jag.

Nästa tisdag ska jag på upprop på gymnasiet i Emmaboda. Japp, så är det och så får det bli. Ska lite vid sidan av jubbet läsa in omvårdnadsprogrammet. Det tar ett år av på helfart är det tänkt. Sedan lagom till sommaren så kan jag lättare få mig ett jobb i Emmaboda. En liten utbildning för att få ett jobb som ger mig tid att tänka lite på vad jag egentligen ska ta mig för i studieväg.

Jag vet inte riktigt vad min kommande titel kommer att bli, undersköterska eller vårdbiträde antar jag. Det senare låter mer troligt, fint att man inte vet vad man läser till. Jo förresten jag läser mig till JOBB, och mer tid till både mig själv och Hjalmar.

Pfjuh sista inlägget nu

Som avslutning vill jag bara meddela att jag idag blev lite förälskad i mitt hår. Det tovar sig som bara fan, har ett gäng smådreads i nacken bland annat. Det är uppklippt som om jag låtit Pete Dorethy sätta saxen i det. Jag har slitit bort 50 slingor helt på måfå, tagit bort slingorna som gjorde ont vill säga. Men konstigt nog gillar jag det nu.

Kanske för att jag njuter så av att kunna sätta upp det när det är skitigt. Lite saltpuder, rufsa lite och sedan tofs sedan är det helt ok. Inne på tredje dagen otvättad nu, jämfört med innan när jag tvättade varje dag. Älskar knep som göra att man kan tumma på den egna hygienen.

Jobb

Igår sa jag till min chef att jag inte kommer att söka fast tjänst i december. Om det var så lyckat vet jag inte men jag orkar inte bry mig, pendlingen tar musten ur mig. Jag säljer hellre trätulpaner på torget än att fortsätta slänga bort min lediga tid på allehanda transportmedel.

Buss

I går när jag åkte buss i Växjö så blev min chaufför stoppad av Haffa. Tydligen hade han varit för tung på gaspedalen på 30-väg. Chauffören blev inte alls glad. Han levde ut alla sina känslor för oss passagerare, å vad jag led med honom. Jo han hade varit dum, och hade bara sig själv att skylla. Men förnedringen att mista sitt körkort med en hel buss som publik. Han svor, han nästan grät, han skrek. I några omgångar. Försökte prata med polisen. Kom in i bussen igen. Pratade med sig själv om hur mycket pengar han skulle förlora nu. Inget jobb. Hur dum han var. Hur skulle det gå för honom. Varför hade inte hans busspolare varnat honom? Tja han var helt enkelt förtvivlad över sitt misstag.

Jag ska inte bli busschaufför och köra för snabbt på 30-väg, det lovar jag mig själv.

Dyr rättvisa

Första halvåret 2009 berättigades SJU personer jämställdhetsbonus. Det innebar mellan 100 och 1800kr ner i fickan för en tapper skara jämställda föräldrar. Hur många som sökt har jag ingen aning om, däremot vad det kostat i administrativa utgifter för staten... (om man ska tro skräptidningar för föräldrar)

Innan självaste siffran vill jag inflika att alla tappra försök att få Svea mer jämställt borde på något vis applåderas, just detta försök har dessvärre inte någon röd liten rea-lapp klistrad på sig. Bonusen gick loss på inte mindre än 6 miljoner kronor. Det är mycket pengar in och väldigt lite pengar ut. För att inte tala om: väldigt lite jämställdhet i vårat land.

Jag antar att många sökt, utan att vara speciellt kunnig när det kommer till kostnader för administration så borde 6 miljoner rimligen innebära att det fanns en hel trave ansökningar att gå avslå.

Nu kommer ju något snille tänka, jamen det behöver ju inte innebära att kvinnan var hemma mest eftersom bonusen bygger på lika delning. Nä det behöver det absolut inte betyda (även om det gör det) Jämställdhet. Rättvis fördelning. Både mamma och pappa till ungarna liksom. Feministdravel. Och tydligen när politiker ska fega: Jävligt kostsamt.

Knepigt är det, när mamman tar all föräldrapenning skyller man på ekonomi. Så med pengar försöker staten muta papporna att ta ansvar. Men när sjukt dyra jämställdspengar finns att hämta är det likförbannat stört omöjligt att ta del av de där viktiga dagarna. Kvotering någon?

Städa bort ditt liv

Har precis läst i en föräldratidning om hur mycket tid kvinnor lägger på att städa. Här kommer förklaringen till varför vi lever i en rövarkula jämfört med andra barnfamiljer.

En skild mamma med barn under 6 år ägnar inte mindre än 35 timmar i veckan åt att städa, diska och tvätta. Trettiofem timmar... trea femma. Tre-tio-fem. Inse hur galet det är. Men det blir värre.

En gift mamma med barn under 6 år tillägnar fantastiska 42 timmar i veckan åt diverse diskberg, strumpsortering och gud vet vad. Det är så sjukt att jag inte ens vet hur jag ska angripa det. Dels för att det är för mig fullständigt o b g r i p l i g t hur man kan ägna mer än en arbetsvecka åt att städa. Mår man helt bra då? Men också för att det inte går ihop rent matematiskt att det blir 7 timmar mer arbete i veckan av att dela liv med en annan vuxen människa...av hankön....

Jag och Henke räknade ihop hur många timmar vi gör sammanlagt här hemma och en städad vecka kommer vi upp i 7-9 timmar. Det tycker jag låter mycket, men 1 timme per dag för att diska och plocka är nog rimligt. Så slänger vi in en maskin tvätt i veckan, som ska hängas och sorteras plus damsuger. Jag vet ju inte hur studien är gjord, men hur vi än vrider och vänder är 42 timmar en astronomisk siffra i vår värld.

Jag konstaterar: Det suger att vara gift kvinna. Det suger att ha barn under 6år. Det suger att gilla män. Och enligt samma tidning några sidor tidigare kan man testa att exempelvis suga lite för att få sin man att städa mer. ...i min värld : no suckymood om inte karln fixar sin beskärda del av familjelivet.

Upprörd

Har haft massor att skriva nu i flera dagar, men ingen ork. Tar det nu medan jag väntar på att få ett (förbannat jävla) mail som aldrig verkar komma. Eftersom det är flera dagars upprördhet så delar jag upp det i olika surmulna inlägg... here we go.

Gräs, ångest och fest.

Gräset är klippt med vår sjukt dyra och jävulskt bra nya gräsklippare. Hondan. Bra där av mig, att få saker uträttade mitt uppe i min deppighet.

Alltså, jag har fått lite oroliga reaktioner på mitt inlägg... jag är ju inte med foten i graven eller så. Jag lever och frodas (med betoning på det sista på grund av lite trösttoblerone och vin) men jag är inte direkt i mitt esse om jag uttrycker mig så då. Idag under en liten snackis på jobbet tror jag att jag blev en smula klokare på vad detta beror på iaf. Såhär;

Henke jobbar skift var annan vecka. För att få det att fungera med Hjalles förskola så har jag börjat jobba varannan vecka med tidiga tider och när henke har tidigt skift jobbar jag sena tider. Alltså ses vi extremt lite på vardagarna. Sedan kommer då helgerna då man vill passa på att hänga såklart. Men så är jag inne i en period (efter en sjukt trist semester) då jag vill umgås med mycket folk, roliga människor som får mig att skratta, vin som får mig att vingla och tja... vara allmänt social kan man kanske sammanfatta det.

Det går inte ihop. Missnöjet är ett faktum. Hela veckan längtar jag ju efter Hjalle och Henke-tid, sedan finns den och då vill jag helt plötsligt dra iväg. Fast ändå vara hemma. Dessutom är det svårt för mig att bara dra iväg ut en kväll liksom, jag bor ju mitt i ingenstans så ska man hänga med folk blir det ju många timmar borta hemmifrån. Buhu.

Tänkte att det snart är dags man drar ihop till en stor fest, en anti-höst-depp-fest. Det behöver i alla fall jag. Och eftersom jag känner många oerhört trevliga människor så hoppas jag på en fin skara folk som vill komma och dela denna erfarenhet med mig. Nu råkar det ju även vara så att jag känner folk som är jävulskt uppbokade, så jag får planera nu om det ska bli under hösten. Återkommer snart med inbjudan till höger och vänster. Nu åter till vinet.

Skulle ha...

Planen var att klippa gräset när Hjalle somnat, men så kom det lite regn så jag lade ner. Det plingplongar på dörren och vips så sitter jag i köket iförd enbart morgonrocken och pratar Pubpenisar och strap-on. Så mycket trevligare än att salta sniglar och klippa gräs. Man borde få oväntat besök oftare.

I övrigt är det lite svajigt. Det kom över mig i söndags, en oäven känsla. Jag hade problem att placera den först, Henke undrade vad jag funderade på eftersom jag var tyst (i mer än en minut). Så helt plötsligt bara sådär så gick det upp för mig, jag är fanimig lite deppig. Det ligger egentligen inte för mig, det här med deppighet. Jag är mer arg eller ledsen, ja eller glad. Men deppighet, med tonårsångesten undantagen, är inte min grej. Tills nu då tydligen. Ovant och lite besvärande, deppighet är så mycket mer diffust tycker jag. Ledsen är man över en viss situation, vilket gör att man kan ta itu med vad man nu behöver göra för att komma vidare. Nu vet jag inte riktigt vad det är jag deppar över.

Mycket har hänt i sommar och jag har ju några saker som jag är ledsen över, men det är liksom inte det som min depp handlar om tror jag. Att det kom i söndags just, och alltså sista dagen på semestern ger emellertid en liten fingervisning om vad det kan tänkas handla om. Men det är inte bara pendling och jobbångest. Nåt mer är det. Mmmm, näe jag är inte helt tillfreds och inte helt mig själv. Är det i detta skede man söker hjälp hos någon legitimerad?

Sista dagarna på semsestern

* Röker
* Ligger påklädd i solen
* Ältar
* Dricker vin
* Ältar
* Drar bort lite löshår
* Röker
* Dricker Baileys
* Dricker mer vin

..........det börjar likna paniknjutning.

Sommar och semester.

Det betyder i min ordbok: sol och njutning. Inget av detta verkar dock behaga att infinna sig just nu. Jag och Henke tog ett deppigt beslut idag, springskorna får damma på hyllan idag istället ska vi käka pizza. Tröstätarbeteende - näää inte alls.

Hårhårhår

Nu är det avgjort, håret ska veck. Jag ska boka tid för att klippa mig kort igen, det är bara till besvär med långt hår. Väl investerade pengar för att komma till insikt.

Laddar

Nu är det filmdags.. måste lugna festnerverna inför i morgon. Först springa lite, sedan Lisse, sedan vin med mitt hår och mina allra bästaste flickvänner. Det kommer att bli en fin start på en bra helg, det känner jag på mig. I följetongen om mitt hår kan jag meddela att en dm till rök nyss. Nu börjar det lika en vettig längd... och för övrigt den längd jag hade för 32 timmar sedan. Värt.

Nähepp nu väntar karln på en sista kväll med mig innan jag festat bort alla min hjärnceller. Mogen inställning till alkohol. Nä men så har jag också åldersnoja.

Saknar mitt gamla jag, mitt gamla rufs.

I natt kom jag ihåg varför jag var så nöjd sist jag tog ut mitt löshår. Varför utsätter man sig för att sova på 100 metallspännen mot hårbotten? Jag är en idiot. Håret är för långt, det är i vägen, det är lika mjukt och följsamt som hästtagel och det är betydligt fulare på mig än min nötta page. Doh.

Ska gå på det med saxen en omgång till kväll, jag kan inte riktigt ta mig själv på allvar i den här frisyren.

Längdproblem.

Hmmmn. Nu sitter jag här efter en rejäl omgång med saxen. Fy fan va jag har klippt, och mer hade det blivit om inte Henke tittat förbi och slängt ur sig "men stor mening med allt slit om du bara ska klippa bort allt". Sant. Men det är ju det här med mig och långt hår, jag antar att det finns en mening med att det egentligen tar tid att spara ut, det är en mognadsgrej. Som en graviditet typ, man måste få 9 mån på sig för att vara mentalt redo för bebbe.

Jag är nog inte mentalt redo för att ha långt hår. Men nu sitter det där och kostade mig 1000kr, så jag får väl låta det vara lite långt ett tag. Smygklippa det lite när inte Henke a.k.a min frisör, ser. Eftersom jag såg ut som skräp med det utsläpt sitter jag nu här med två pohkahontasflätor, samlar mod.

Det där med pagen och extensinons var lite meckigt, har klipt så att det inte ska bli så tydligt men det är klart att helt naturligt ser det inte ut. Ska det ens det? Man ser ju ändå fästena tänker jag, det är helt enkelt mitt nya jag. Lite mer fejk. Next upp är plastuttar. Aha det är alltså såhär min ålderskris kommer te sig... lika bra att börja spara, vad går botox loss på nu för tiden?

Fotobevis

Kan ju lika gärna posa för kameran och bjuda er på denna delikata bild. Jag tror inte jag behåller denna längd, dels för att det är tungt som fan för mitt egna hår, dessutom är det bökigt med för långt hår, och som sista avgörande tycker jag inte riktigt att det klär mig.

White trash.

Japp, tjohooo. Nu har jag haft en liten svacka i livet... på några veckor si sådär. Idag vänder det, jag känner det i varje fingerspets. Nu är jag lite dragen efter att ha serverats rosé, rötjut och baja (medelåldersvarning) päron. Fullföljer detta på hemmaplan med att dricka rosé och sätta i extensions, yes you heard me - extensions. Just nu sitter jag framför datorn i något som skulle få vilken playmatewannabie som helst att ramla av stolen. Vitt löshår ner till röva. Jag är förvisso rätt ful i så långt hår, men det är en liten bisak i sammanhanget...en parentes kan man kalla det.

Men vänta nu tänker man... 1: är inte det lite ofräsch med extentions, iskallt, på utelistan, väldigt 2000. Förvisso, det var typ då jag hade det senast... men jag är sjukt less på mitt hår och hey varför inte bli långhårig? 2: Ska man verkligen göra sådant hemma, blir det snyggt? Jag har tagit min eminenta karl till hjälp, så helt själv har jag inte gjort det. Nu däremot är han på fotboll så jag gör mitt bästa med att pilla bakochfram med löshåret. 3: Är inte människan lite full dessutom? Jojo men så har jag jävligt roligt också. Hur kul hade det varit att pilla med sånt här i flera timmar nykter?

Resultatet då? Som rubriken lyder... just nu ser jag ut som något en överförfriskad RobinssonRobban släpat hem. Vi får se vart det barkar hän, meningen är ju att det ska klippas till en mer smakfull längd. Men eftersom jag var idiot nog att toppa håret igår så är det lite svårt att få det att flyta ihop, mitt riktiga rufs och det köpta. Det är likom en rakt-av-page som ska blanda sig med en halv meter löshår, vi får se vad saxen kan göra i morgon. Eller eventuellt inatt om jag orkar. Men hur det nu än blir så är en sak säker, det är jävligt roligt att mixtra med håret. Jag känner att det får vara nog med färgande hittan och dittan för ett tag, så då återstår att labba med längden. Det ska jag återgå till nu, längre och fullare. Puss.

Badkrukan

Jag är vanligtvis som ett med vattnet men i år har något hänt. Jag har idag varit i kontakt med sjövatten för första gången i år. 14Juli alltså kom igen, det är ju sjukt. Igen dopp blev det ens, jag vadade ut en bit och sedan blev det inte mycket mer. Det var kallt. Jag är gammal. Måste kompenseras med Lisse på fredag och en fjortisfylla på lördag tror jag alldeles bestämt.

Dagen i korthet + en snabb djupanalys av livets mening.

Ölandsdjurpark tur och retur, sedan hem och byta om för en springtur innan middagen. Middagen nere, Hjalle nattad så nu ska jag hoppa in i duschen sedan blir det slappa framför film. För varje semesterdag som går känner jag mig mer och mer övertygad om att jag skulle kunna tänka mig att leva såhär för evigt. Skita i jobb och bara göra vad man känner för. Får se till att hitta en rikare karl först då... damn it, jag visste att det var någon liten pettitess. Jävla karriärångest och självförvekligande och fan å hans moster. Kan omöjligt vara det livet går ut på.

4:e reserv

Mja... ska jag läsa matte/svenska-inriktningen på lärarprogrammet om jag kommer in i höst? Den är på halvfart så den tar 2år att genomföra. Vill ju inte jobba som lärare egentligen tror jag, men å andra sidan... man kan ju plugga ändå, bara man inte lånar till det.

Icke.

Happ, då har man tackat nej till att åka hit. Snabb ekonomisk kalkylering och ovisshet inför hösten ligger bakom det tråkiga beslutet. Mycke tacka nej just nu blir det. Men det kommer fler tåg, lite försenade bara det är allt. Men så är det ju med tågtrafik, det är ju sedan gammalt.