onsdag 31 december 2008

Nyårskalas

Kläderna är på, håret är fixat, allt smink på plats...utom mascaran som jag alltid får ögonsvid av så den tar jag i sista sekund... en Baileys är nere i magen, Hjalle är tvättad och redo för nyårskläderna, Henke har plattat håret och noppat ögonbrynen, förrätten är fixad och vinet nedpackat.

Vi ska till ex-grannarna tillsammans med en annan för oss okänd familj. Det ska blir tre-rätters och vin, smällare och sällskapande. För mig som vanligvis brukar supa skallen av min på nyår blir det en ny upplevelse... familjefirande. Sara var inte sen att utbrista PARMIDDAG med fullt förakt i tonen, men jag motsäger mig å det bestämda. Dels är det inte bara par utan tonåringar och barn + bebbe också. sedan vill jag inte gärna släpa med Hjalle på fylleslag, det här blir ett utmärkt sätt att kunna skåla in det nya året lite mer barnanpassat och ändå ha väldigt kul. Tyvärr är det min morgon i morgon, så jag är den som får ta det lugn med alkoholen ikväll. Djävligt typiskt. Jag vet att man kan ha kul utan alkohol, men fanimig inte lika kul. Förvisso har lite baileys åkt ner och lite vin ska jag ta men det är min version av nykter på nyår.

Vi har tagit med lite sällskapsspel kvällen till ära. Det är tradition på nyår och nu när jag sätter alkoholande på paus så måste absolut spelen med. Twister, absolut överens och Pommes-spelet kan inte misslyckas. Scharader brukar ju också vara en nyårs hit, men efter rekordscharaderna 2005-någonting så blir det alltid lite beige. Det är omöjligt att slå all den samlade talang som fanns under ett och samma tak det nyåret.

Så nu återstår bara att måla mascara och handla snus, sedan beger vi oss iväg.

Välkommen 2009 !!!

2009

Total kortslutning gäller för 2008. En sammanfattning blir väl att jag spenderat massor av tid med Hjalle, skrivit 150 ansökningar, vuxenlyxat lite på hotell under hösten, klippt mig, blekt mig gulhårig, skaffat ett jobb som jag inte vill ha, köpt ett hus i Emmaboda...

2009 ska jag försöka ta tag i det som inte blev gjort 2008, och det är mycket. Mitt nyårslöfte är att göra mitt bästa för att checka av den här listan.

Se till att använda mitt träningskort minst en gång i veckan.
Promenera dagligen.
Återgå till det normala att äta godis på helger och inget annat... julhelgen har varit bedrövlig gällande detta.
Komma i säng senast 22.00 på vardagar.
Hälsa på mina Göteborgare under början av året.
Inte köpa onödiga saker på reor.
Ta tag i huset.
Åka till Balle när tid finnes istället för att vara hemma och slappa.
Minska midjemåttet.
Börja pensionsspara.
Ordna en stor inflyttning/renoveringsfest.
Utöka mitt sociala umgänge i Emmaboda.
Lära mig mental avslappning och sån skit så att jag inte ligger vaken hela nätterna och grubblar.
Eventuellt ta en liten paus från snuset... högst eventuellt.


Sedan ska jag fortsätta vara en alldeles utomordentligt bra mamma och sambo.

tisdag 30 december 2008

Bingolotto für alles!

Efter att ha läst på Emmas facebook att det var bingolottokväll där ikväll så blev jag lite sur att man inte bor på besöksavstånd. Jag har letat anledningar för att få köpa en lott och dra hem storkovan, men att sitta hemma med karln och se på bingolotto känns ju lite väl medelålders...

... har jag tänkt tills idag då. Jag fick nämligen span på henkes farmors lott när vi var på besök där idag, och jösses vilka priser det finns! När vi sedan fick oss pengar till varsin lott var saken biff, här ska bingolottas. Jag tänker ignorera (eller som uppläsaren till min ljudbok säger "injorera") alla tankar om hur lite liv man har om man frivilligt tittar på Lotta en hel kväll och istället fokusera hårt på vad jag ska göra med vinstpengarna.

Ungefär som när jag och Sara i århundradets Yoggitävling på förhand redan listat ut att vi skulle ta hem priset 10.000 kr. Vi gick igenom hela ginza-katalogen och bockade för skivor till ett värde av prissumman och väntade på vinstbekräftelse i veckor. Vi vann såklart inte alls. Tävlingen var bara en enda stor bluff visade det sig, för ett av våra bidrag (yoggi med kokkos-smak) blev senare en del i deras sortiment... förbannade Kung-kokkos! Än idag blir jag fruktansvärt upprörd över detta mygel. Lura två tonårsflickor på flera hundra cd-skivor, det är inte etiskt korrekt.

måndag 29 december 2008

Uuuups

Hjalle har visst råkat blogga fel... hrm.
Jaja jag får bjuda på lite av min lilla älskling här på min blogg också, en smått fantastisk liten krabat är han allt ändå. Nu är det dags för film hemma på rådhusgatan. Film och lite godis tror jag fanimej... 2009 blir det andra bullar - typ inga bullar.

Drew Carrey


Jag fick prova pappas glajer idag, vad tycks? Jag själv var helnöjd.

-Hjalle

Bygga bygga



I löv my Duplo! Här har jag tre egenhändigt ihopbyggda kreationer.

-Hjalle

Kläa

Jag beslutade mig för att ta tag i oordningen i klädkammaren idag. Det var ett väldigt dystert arbete. Jag har

1)Kläder som var fräcka 2005 och känns lite sådär just nu.
2)Kläder som är för små som jag antagligen köpt som morotskläder inför viknedgång
3)Kläder som är för stora som jag hade när jag var på tjucka och en tid efteråt.
4)Kläder som sitter som mök för att jag har har envisats med att köpa kläder som är snygga på andra men inte nödvändigtvis på min figur.
5)Kläder som man ha om man jobbar på kontor, från min period då jag var inne på anställningsintervjuoutfitts
6)Kläder som man kan ha om man bor på psyket... typ bjukisbrallor med flott, färg och blekningsfläckar på
7)Kläder som är tråkiga och egentligen inte min stil men som jag säkert köpt på rea
8)Favoritkläderna som jag faktiskt gillar men som jag använt för ofta och nu alltså är sunkiga

Ja det var nog det hela. Med andra ord så har jag inte en speciellt rolig samling kläder att sortera. Jag skulle lätt kunna skänka 85% av mina kläder till en insamling och inte vara ett dugg ledsen... om det inte var för det lilla problemet att jag skulle få gå nakenfis.

2009 ska bli året då jag ser till att uppdatera och strukturera mina kläder.
Jag behöver istället för skiten jag har:
1) Baskläder som jag kan ha på jobbet
2)Några snygga överdelar som ändå är hyfsat enkla, som man kan ha när man vistas offentligt
3)Klänningar och kjolar + snygga HELA strumpbyxor
4) Några byxor som klär min figur...
5)Hundra strumpor i samma färg så att jag slipper detta med att ha två olika strumpor
6)Några behåar som passar min numera minimala byst
8)Festkläder... låter lite väl glitter och paljett kanske, men de få gånger jag faktiskt hänger med folk och festar vill jag gärna ha på mig något snyggare än vad garderoben har att erbjuda för tillfället. Mitt nya nitbälte (mycket bra julklapp Viktor) är en god bit på väg. Några snygga toppar och kjol så är jag hemma.

Så nu är det bara att köpa tusen trisslotter och hoppas på storvinst!

söndag 28 december 2008

Sofforna ja...

Det bidde inga soffor, för IKEA hade beslutat sig för att ha rea på soffor som redan var slutsålda och utgått ur sortimentet. Jag var alltså spiknykter helt i onödan. Otroligt. Henkes pappa tyckte så synd om oss så han bestämde sig för att betala för två andra soffor åt oss, men eftersom det får finnas gränser för hur bortskämd man får vara så tackade vi nej. Det är dags att Henkes pappa får spara sina slantar och unna sig själv något.

Ikväll har Hjalle hängt med Moa, vilket var väligt länge sedan. Till en början var det lite tråkig ton mellan dem då Hjalle så gärna ville lägga beslag på Moas älskade dockvagn. Men efter gott fika, lite öl, Whiskey och chips... alltså några timmar senare... så var de goda vänner. (alkoholen till de vuxna då alltså hoppas jag ni förstår) Hjalle styrde omkring Moa i vagnen och sade tut tut, medan Moa vinkade hejdå till alla som ville se. Det var underbart underhållande att titta på medan två småknoddar tillsammans försökte laga vagnen som envisades med att tappa hjulen hela tiden. Tyvärr ställde Hjalles sovtid till det för vänskapen, men vi hoppas på mer umgänge snart igen.

Schweden

La Familia gick förbi änderna i dammen idag, det var så kallt att vattnet var nästan trögflytande. De små änderna låg tätt tätt och såg ut att ha det anmärkningsvärt kylslaget. Henke säger "men stackars fåglar, varför flyger de inte söderut istället?"

Det fick mig osökt att tänka på varför man själv väljer att bosätta sig i detta djävulska vinterland. Det är ju fullt möjligt att söka arbet i något land där solen behagar värma betydligt mer än här. Slippa somrar av regn, en höst som håller i sig i många månader... en astrist vinter med knappt någon mysig snö att tala om, sedan en relativt härlig vår... innan regnet kommer med sommaren igen.

Henke var inte alls med på mina tankar... inte helt oväntat eftersom mina tankar är som hos en väldigt psykiskt labil person. Skulle han fixa jobb och hus till oss någonstans där solen alltid skiner så är jag den första att packa flyttlasset. Eller är jag det? Nja... Sverige har ju sina fördelar. Framförallt är det ju tryggt. Djävligt tråkigt egentligen...tryggt känns som synonymt med ospännande. Och det är väl egentligen så, jag lever ett sjukt ospännande liv. I ett väldigt kallt land. Idag trivs jag inte med den tanken, i morgon känns det säkert perfekt. Jag hoppas det.

fredag 26 december 2008

Facit

Jodå. Jag höll mig nykter igår. Riktigt roligt vore ju en klar överdrift, men det kvalar lätt in som trevligt. Det var galet mycket folk ute, Emmabodas befolkning måste ha femdubblats under julhelgen. Träffade en hel del av Henkes arbetskompisar och några andra bekanta... karlar som undrade om detta var fru Jäghagen. Det är lite blandade känslor inför att vara någon annans sådär. Jag och Henke är ju mer varandras... som en eventuell fru Jäghagen är jag ju liksom mer Henkes än vad han är min på något sätt. Jag börjar fundera över det där med att byta efternamn om vi gifter oss, tur att jag nog har länge på mig att fundera.

Kvällens roligaste var nog när vi träffade Viktor Elm, (spelar i KFF...ska börja i något holländskt lag nu) och vi blir pressentarade för varandra. V tittar på mig och säger något i stil med "dig känner jag inte igen sedan tidigare... (sedan mot Henke) men dig känner jag igen" sedan säger han något mer, men det är det ingen som hör något av för Henke far omkring helt till sig och utstöter förtjusta små vrål. "Cicci Viktor ELM kännde igeNN MIG!!!" "Fattar du? MIG!!!, han kännde igen MIG" Jodå han är är en coolcat Henke, samma visa var det när han fick träffa Dennis Lyxen i Umeå... Han kan inte för allt i världen bita ihop och spela skönt oberörd utan förvandlas direkt till ett BackStreetBoys-fan av högsta rang. Det är smått fantastiskt att beskåda på nära håll.

Klockan ett ville Henke gå hem eftersom han var rädd att skämma ut sig mer för denne Elm om någon fler öl skulle slinka ner, jag var inte så svårövertalad. Allt gott har ett slut, så även en fantastisk kväll på bodegan.

Nu ska jag städa lite och spela lite RockBand. Eventuellt slänga allt överblivet julgodis som jag går och okynnesäter bara för att det finns kvar.

torsdag 25 december 2008

Bodegan

Ikväll ska jag försöka lyckas med något som jag aldrig tidigare lyckats med. Ha roligt nykter. Och av alla ställen så ska denna utmaning ske på inget mindre än Bodegan i Emmaboda. Hemvändarkväll och en fantastisk blandning av mer och mindre löst folk. Och så jag då, en utböling som ska vara nykter. Jag har ju försökt detta med Iogt-fasoner innan, men har såklart aldrig lyckats. Delen med att vara nykter har ju fungerat men det här med att faktiskt ha roligt också... där ligger den stora utmaningen.

Självklart har denna idiotidé en förklaring. I morgon tidigt i ottan ska jag och Henke bege oss med släpvagn till Ikea i Kalmar. De har nämligen halva priset på Mysingesoffor. Just Mysinge är den soffan vi bestämmt oss för att köpa två av till vårt hus, så det passar ju finfint att Kamprad beslutat att halvera det redan hyfsade priset.

Nu ska jag pippinuppa mig lite så att jag åtminstonde ser hyfsad ut ikväll.

onsdag 24 december 2008

Summan av kardemumman

Några timmar senare kan jag konstatera att blekmedlet inte förvandlade mig till en patinablond queen direkt. Bleker 4-6 nyanser lovades det, hmmm ja det skulle vara på rövhåret då för på mitt huvud (som kan tilläggas redan var ljust) blektes det inte så mycket. Lite lagom för att jag skulle bli påskfin, men inte tomteskäggfärgat direkt. Tack och lov skulle jag efter blekningen även slinga mamma så jag drog i en omgång till, japp jag har släppt alla spärrar nu. Så nu är det inte horribelt. Jag får fira jul i en färg som skriker hemmablekning, men eftersom det troligtvis inte kommer att sitta med några modellscouter vid julbordet så går det nog bra.

Vad jag ska säga till min frisör har jag inte kommit på än. Sist jag var där har jag ett vagt minne av att jag tyckte att folk som försökte bleka hemma var puckon eftersom det ändå alltid slutar med att man går till frisören för akut hjälp och sönderblekt pippihår. Jag säger massor av knasigt i frisörstolen bara för att framstå som lite hårbegåvad. Hon kommer att skratta ihjäl sig, jag kommer att vara knallröd i fejjan.

God jul på er alla.

tisdag 23 december 2008

Pyntpanik, svidande hårbotten och socker i moset!

På söndagen när jag och familjen var ute och traskade började vi prata om julafton och det faktum att vi kanske skulle fira den hemma i vår lägenhet. Hmmm vi som inte har julpyntat något. Det vore ju kanske lite mysigt med någon ljusstake eller? Sedan på två röda hade både jag och henke stressat upp oss lite över detta. Söndagkväll i Emmaboda, hitta snyggt julpynt. Dödsdömt. Vi plöjde både ica och konsum utan resultat. Henke fick för sig att om vi inte skulle ha julpynt så skulle vi i alla fall ha juldoft. I sann Ernst-anda gick henke omkring i lägenheten och placerade kanelstänger och stjärnanis på de mest finurliga av ställen. Jag har rotat fram lite ljus och en röd duk. Så nu är det lite lite jul här hemma till slut.

Just nu sitter jag och har förbannat ont i hårbotten. Mot bättre vetande har jag i all hast utsatt mitt hår för en total-blekning. Lovade min frisör att inte ta saken i egna händer och specifikt att inte bleka hela håret. Det har jag hållit nu i ett års tid, det var tråkigt. Så nu sitter jag här och hoppas att det blir 1) vitt 2) jämt 3) inte så risigt 4) sitter kvar på mitt huvud. Med tanke på hur det svider så kommer det säkert att falla av.

Min mamma är ju här. Min mamma har konstiga ideer kring mat. Som att man behöver tillsätta socker i potatismos. Väldigt onödigt. Väldigt äckligt. Väldigt obegripligt. Väldigt Sandströms matlagning. Jag vägrade och påstod att vi inte har någon socker. Men efter att ha käkat upp moset så avslöjar mamma att hennes sambo hade ett sockerrör (snott från ikeas servering) i fickan som hon(djävulen) såklart smugglade ner i moset. Så idag har jag alltså ätit sockrad mos. Sur blev jag. "ja men visst var det god mos" kvittrade mamma förtjust. Jo den var ju god, sockret kännde jag inte av men... Mamma, varför varför varför? Det är ju inte konstigt att man är sockerberoende och ser ut som en julgris när man är uppvuxen med dessa matkonstigheter.

söndag 21 december 2008

MAMMA

Om ungefär 17 timmar kommer min mamma äntligen hit!!!!

lördag 20 december 2008

Skärpning

Alltså, nu vill jag inte ha det här grå, blåsiga och regniga vädret mer. Det är jul om några dagar och så fantastiskt trist ute att man bli deprimerad. Det positiva med växthuseffekten skulle ju bli ett varmare klimat... men det här? Jag tänkte snarare på medelhavssommar när jag struntade i sopsorteringen och tog bilen till jobbet. Av det såg jag intet. Men däremot en vinter som kommer att gå till historien som den gråaste någonsin.

Ska det vara på det här viset så får familjen Sandström/Jäghagen göra som tant Balle och dra till solen under julen.

Här söderut är det många som säger saker i stil med (på tal om mörkt och ruggigt väder) "ja men tänk i Norrland så kallt och mörkt det är jämfört med här". Hur fel kan man ha? Där har man iaf en liten chans att få uppleva soliga dagar med gnistrande snötäckta träd och fluffiga snöhögar som ser ut som mjuka moln. Sist jag såg solen var för tre dagar sedan, och då i en minut innan den försvann bakom skitdisen igen för att förmodligen gömma sig fyra månader till. Jag behöver ljusterari - pronto!

fredag 19 december 2008

Min karl

När henke skulle bli pappaledig var jag lite nervös för hur det skulle sluta. Jag bävade lite för att jag skulle behöva gnälla och tjata för att saker skulle flyta på här hemma när jag börjar jobba för fullt hus. Typ komma hem och bryta ihop över disk och tvätt... Jag visse ju att Henke är rätt så bra på att ta sitt ansvar här hemma jämfört med andra karlar, men hallå vad är det för måttstock?

Denna lilla ångest har jag självklart inte knystat om för Henke, tänkte ge honom en ärlig chans för en gångs skull. Och det är jag jävligt glad för att jag gjorde. My god! Är det någon som kan nomineras till årets bästa hemmafru så är det han. (och Hjalle) Tillsammans tvättare de minst en maskin per dag, sköter all disk (jag har inte rört disken på flera veckor), sorterar sopor och plockar undan, lagar storkok OCH bakar bröd. Jag tänkte första gången brödet bakats "jaja nu gör han det en gång och lever på det i flera månader" men icke. Det har bakats så att det funnits färskt bröd hemma varje dag nu. När jag kommer hem från jobbet kan jag hänga med hjalle tills han somnar och sedan har båda ledigt. (det är då jag går på promenad och sedan somnar - jippie)

Alla mina farhågor kan ju ta och slänga sig i väggen och det känns så jävla gött. Visst hade vi pratat om att fördela det såhär mellan den som arbetar och den som är hemma... men det är inte alltid som handlingen stämmer överens med orden.

Idag var jag tvungen att ge min sambo lite cred så jag sa något om vilken bra hemmafru han var, varpå henke började gapa om att jag var så insnöad på stereotyper... varför skulle inte en man kunna vara duktig på hemmasysslor? Min komplimang gick inte riktigt hem som den skulle kan man säga och jag får väl vacker erkänna att jag har tänkt i dumma banor.

Så det är väl ingen big deal att henke är en fena på att ta hand om barn och hem samtidigt, men jag är ändå så väldigt väldigt glad att det visade sig vara på det viset. Det gör mig till en mycket gladare sambo/mamma/människa.

Långledigt

Så har man arbetat i två veckor och nu är det inte mindre än sexton lediga dagar som väntar. Det bidde visst något missförstånd med chefen så jag fick lite mer ledigt än jag önskat. Men jag kan ju ärligt säga att jag inte är jätteupprörd. Speciellt inte nu när mamma kommer ner på julbesök.

tisdag 16 december 2008

Fucking herpes

Man blir alltid lika nöjd och förväntansfull när man känner det där pirret i läppen. Hur stort kommer det att bli den här gången? Just idag hade jag lite tur för det behagade placera sig mitt på läppen istället för det mycket jobbiga - i mungipan. Det är inte heller så galet stort. Så jag är rätt nöjd på det stora hela. Värre var det för några år sedan då jag fick ett som gick längs hela underläppen. Förvisso fick jag jävligt snygg underläpp, lite fylligare... Men fy fan va ont jag hade!

Det får bli dagens inlägg.

Som avslutning vill jag förresten passa på att gnälla lite över hur lite andra bloggare skriver. Jag har inget att läsa om längre.

måndag 15 december 2008

Språkpoliser

Och jag inser att mitt inlägg har en del stavfel, men jag är inte bara hobbydyslektiker utan även en mycket trött småbarnsmamma. Så skippa korrekturläsningen och fokusera på vad ni ska köpa till mig.

over and out.

Önskelista

Eftersom jag köpt en metallicabiljett för mina sista slantar så kör jag på paketlös jul i år, som jag tidigare gjort klart för alla. Men det hindrar ju nödvändigtvis inte att jag ändå sitter på en fet önskelista och stora förväntningar på nära och kära. Känner er inte alls tvugna att ge mig allt, utan gå gärna ihop och fördela vem som ska köpa vad. Det där med att julen är till för att GE tycker jag verkligen att ni ska ta fasta på just i år. Och då helst till mig såklart!

1- En notebook Jag kommer att spendera massor av tid på tåg framöver och måste börja prioritera bort tid framför datorn hemma, så detta bör ju vara den ultimata lösningen tänker jag.

2- Vi har köpt ett furuparadis, vad mer behöver förklaras? Kan jag inte få båda så tar jag snyggingen från gotland.

3- En ny bil. Våran bil sjunger verkligen på sista versen... eller som mammas sambo/bilmekaniker uttryckte det efter att ha fixat upp den "ni ska väl göra er av med den här så snabbt som möjligt?"

4- Nya bröst. Mina är inte längre som svalor som häckar utan mer som utsugna mycket små säckar. Dom kan få fortsätta vara små, men gärna formade som bröst.

5- En solsemester. Här lämnar jag fritt för fantasi... men jag gillar tanken på Jamaica.

6- Energi. Det är lite oklart hur detta paket ska utformas, men allt som kan pigga upp tages taksamt emot. Jag har inte kännt mig såhär trött sedan direkt efter förlossningen. Detta vintermörker tar kål på mig. Knark, sömn och träning kanske är en bra kombo?

Så nu känner jag mig lite lättre till sinnes när jag vet att jag förenklat julklappsstressen för somliga. Nu drar jag mig mot sängen för att hinna med några timmars sömn.

lördag 13 december 2008

ROT

Äntligen kan man börja googla på kakel.

torsdag 11 december 2008

Plus och minus

Ett stort minus (jag måste ju börja med det negativa) med mitt nya liv som arbetare är att jag har blivit en idiot i trafiken igen. Det här med att ta sig från a till b i bil utan att bli fullkomligt vansinnig på andra tröga bilister förstår jag inte hur alla andra gör. Jag glider omkring i tron att jag kör felfritt, eller glider och glider... jag ser till att inte köra mer än 29km/h för fort för om haffa kommer vill jag klara mig undan med körkortet i behåll. Därför får jag nästan en utomkroppslig upplevelse när jag hamnar bakom nåt aber som på 100-väg ser till att ligga på goda 80km/h. Såklart när det är enkelfil och vajerräcke. Jag blir så vansinnig att jag sitter och fräser för mig själv bakom min ratt. Sedan försöker jag alltid få span på vem idioten är när jag sedan kör om, inte helt sällan en person över 50 och då tyvärr en person med mutta. Jag inser att jag är den med störst problem och att jag borde gå i trafikterapi... Ändå - jag blir så jävla arg.

På plussidan då. Jo det här med att arbeta för ju med sig att jag längtar nåt enormt till helgen, en känsla jag verkligen har saknat. Det ska bli så sköt med lite struktur och helgslappande nu snart. Jag njuter.

onsdag 10 december 2008

Jobbchock

Sova. Köra bil. Jobba. Köra bil. Pussa Hjalle godnatt. Promenad. En timme tv. Sova. Sova. Köra bil. Jobba. Köra bil. Pussa Hjalle godnatt. Promenad. En timme tv. Sova. Sova. Köra bil. Jobba. Köra bil. Pussa Hjalle godnatt. Promenad. En timme tv. Sova. Sova. Köra bil. Jobba. Köra bil. Pussa Hjalle godnatt. Promenad. En timme tv. Sova. Sova. Köra bil. Jobba. Köra bil. Pussa Hjalle godnatt. Promenad. En timme tv. Sova. Sova. Köra bil. Jobba. Köra bil. Pussa Hjalle godnatt. Promenad. En timme tv. Sova. Sova. Köra bil. Jobba. Köra bil. Pussa Hjalle godnatt. Promenad. En timme tv. Sova. Sova. Köra bil. Jobba. Köra bil. Pussa Hjalle godnatt. Promenad. En timme tv. Sova.

Sådant är mitt liv just nu, man kunde ju önska att detta skulle innebära stort ekonomiskt lyft. Tyvärr pendlar jag ju upp alla extra slantar så vi blir ändå inte rika. Lite ovärt.

söndag 7 december 2008

Bara jag inte börjar bita på nageln

I morgon börjar jag på mitt nya jobb. Mitt vanliga jag hade varit ganska uppstressad vid det här laget. Men nu är jag bara helt tom, snudd på apatisk. Jag vet inte om det ska tolkas som ett bra tecken för att jag kanske känner mig trygg och lugn. Eller om det är för att jag är så uppstressad över resten av mitt liv att kroppen helt har stängt av, det vore då ett dåligt tecken tänker jag.

Det är lite märkligt ändå det här med stress. Jag har alltid upplevt att jag hanterar stressiga situationer bra, tänker mig att jag skulle passa att arbeta på akuten eller nåt. Men ju äldre jag blir desto mer inser jag att min självinsikt har varit lika med noll när det kommer till stresshantering. Främst då när jag själv är involverad i själva stressituationen.

Jag har försökt klura ut i vilka lägen jag blir stressad och tycker mig ana ett visst mönster. För det första är jag en jävligt otålig person, när något är bestämt så vill jag att det ska bli gjort på en gång. Gärna tidigare om det går. Also, det här med att köpa ett renoveringsobjekt är påfrestande för min stressnivå big time.

Sedan finns det ytterligare en sak som stressar mig... framtiden. Det där med att inte ha full koll. Så är det väl för många att man gärna vill tjuvkika lite in i framtiden, men jag önskar så att jag mer var en sådan som kan ta saker som de kommer. Och mitt största problem är att jag vill det så gärna att jag konstant lurar mig själv att jag är en sådan cool person. Jag ägnar dagarna åt att säga JA så gör vi, det fixar sig på nått vis - som en annan "gilla läget typ". Men ligger vaken hela nätterna och tänker Hur i hela helvete ska jag orda så att det här kommer fungera??? - som värsta nevrotiska vraket.

Så nu till mitt nya jobb, istället för att tänka att det känns gött att vara lugn såhär kvällen innan första dagen... så stressar jag naturligvis upp mig över att jag inte är nervös. Ikväll blir det helt klart en stor Baileys och sedan isäng med min tråkiga ljudbok.

Livet på en pinne.

Vad kan vara bättre än att spendera två timmar i soffan med lite godis och Britney?

lördag 6 december 2008

Tipp topp

Min skönhetssömn blev 3timmar lång... men märkligt nog har jag inte varit bakis och känt mig relativt pigg. Jag frågade precis Henke om han inte var imponerad av mitt skick idag. Jo det var han ju, men mest imponerad var han av att jag över huvud taget kom hem innan han vaknade. Hmmm... har min karl ganska låga förväntningar på sin sambo?

Ikväll ska vi schlappa med hemgjorda burgare, cola och lite film. Ska bli väldans skönt. Efter nattens kackel så tänker jag inte öppna min mun i onödan. Något jag tippar att min familj knappast sörjer då hygienen i munhålan inte riktigt har återgått till det normala ännu. SB12 må fungera på svavel i käften, men fan inte på vin och grappa anderdräkt.

Ny plan

Hjalle vaknar vilken sekund som helst och här sitter jag full och nyligen hemkommen. Planen nu är att äta lite och dricka mycket så att bakfyllan blir mig barmhärtig. Men efter denna natt... troligtvis inte.

Till Linda som ville att jag skulle höra av mig när jag kommit hem, ja nu är jag hemma. De hundra metrarna som jag hade att traska i centrala Emmaboda flöt på fint (förutom att jag kräktes vid bjurbäcken inte mindre än tre gånger) jag träffade bara en person, förmodligen en tidningsutedelare.

fredag 5 december 2008

Planen

Min plan för fredagen är att få ta med mig lite vin hem till ex-grannen. Jag behöver lite hederligt babbel helt enkelt. Om ditten, datten och hängpatten. Så jag håller tummarna för att hennes dotter är sjukt trött och somnar tidigt för annars är min plan körd.

Å andra sidan är det inte otrevligt att dricka vin och spela rockband med karln heller. Men som sagt, jag saknar lite babbel. Min karl har många fina egenskaper men det där med att prata om onödiga saker och att överanalysera vet jag andra som gör bättre.

Idag var min plan att be om min arbetskollegas nummer... eftersom jag gillar henne och vill dricka vin med henne någon gång snart. Vettigt folk i Emmaboda ska man ta till vara på. Men eftersom alla andra arbetskolleger alltid var i närheten (för en gångs skull) så kändes det dumt. Så nu får jag helt enkelt hitta på hitta och vålringa henne. Hoppas hon gillar mig lite för annars kommer jag ju att bli så dumpad. Och samtidigt tappa hoppet om att hitta en bra umgängeskrets i denna by.

Dagen är kanske kommen för lite förändring.

Efter en hård dag på jobbet och med en förkylning som aldrig vill ge vika så känns det värmande att komma hem till ett brev från Moderaterna. Eller förlåt, nya moderaterna.

Nu när vi lever svenneliv så det slår härliga till, kanske man skulle ta och bli moderat.
Nu är man ju inte längre arbetslös och vad tjänar man då på höjda a-kassenivåer och annat jadajada tänker jag. År 2008 är ju ett ego år så varför inte löpa linan ut?

torsdag 4 december 2008

Det bidde inga trosor.

Bidde det inga trosor, men vad bidde det då?
Det bidde en ståplatsbiljett till Metallica.

Woohoo jag har fått världens bästa julklapp i förskott. Och i förlängningen alla nära och kära... till er bidde det nog ingenting. 2008 är ett år helt i egots tecken.

Sedan vill jag även passa på att tacka kära Ingrid för att du ställer upp på att utnyttjas. Kärlek.

onsdag 3 december 2008

Djuriskt


Ja nu kan man ju tycka vad man vill om dessa trosor, jag råkar tycka att dom är sjukt snygga. Jag har nästan bestämt mig för att inhandla ett par. Men nu är det så att min ekonomi är mager och det lackar mot jul... då kan det ju kännas lite egoistiskt och oekonomiskt att att betala 350 kr för ett stycke tyg. Ett väldigt litet stycke tyg dessutom. Speciellt eftersom jag har så många trosor redan att troslådan inte går att stänga. Ändå lutar det mot köp. Jag tycker helt enkelt att jag är väldigt mycket värd ett par leopardtrosor med svart spets. Jag menar, vem är inte värd det???

Så alla ni som förväntar er paket, dra ner på förväntningarna en smula.

tisdag 2 december 2008

Ja jösses!

Efter alla komplimanger efter mitt senaste inlägg så känner jag mig helt matt. Känns ju bra att man ryckt upp sig lite efter ett år av totalt haveri... jag hoppas ju att det överensstämmer med verkligheten också så att det inte bara är fotolureri. Meeen eftersom jag råkar vara (jobbigt) medveten om hur kass jag alltid blir på kort så tar jag fan åt mig lite av allt smicker. Så nog om det.

Fan nu börjar äntligen hemma, jag och henke har ju lite husrenoveringsstress så vi måste bänka oss för lite tisdagsundervisning. Inge mer skriva här alltså.