Ja jösses!

Efter alla komplimanger efter mitt senaste inlägg så känner jag mig helt matt. Känns ju bra att man ryckt upp sig lite efter ett år av totalt haveri... jag hoppas ju att det överensstämmer med verkligheten också så att det inte bara är fotolureri. Meeen eftersom jag råkar vara (jobbigt) medveten om hur kass jag alltid blir på kort så tar jag fan åt mig lite av allt smicker. Så nog om det.

Fan nu börjar äntligen hemma, jag och henke har ju lite husrenoveringsstress så vi måste bänka oss för lite tisdagsundervisning. Inge mer skriva här alltså.