VAB

Jahapp... Hjalles tredje sjuka vecka i rad nu. Det här med VAB är en alldeles förträffligt bra grej, om inte den hade funnits hade vi varit utan en månadslön snart. Inatt har Hjalle haft ajaj i öronen, gråtit sig igenom natten och hållt mot "ora", fy så ont man får i hjärtat av att inget kunna göra. Gav honom alvedon som inte hjälpte så mycket. Tillslut (kring 04) ringde jag sjukvårdsrådgivninen som sa att jag skulle ge lite mer meducin. Förmodligen är det all snor som gör att det spränger vid öronen. Ingen sömn alls blev det. Alltså är jag hemma idag och VABBAR, känns som ännu ett steg på vuxenpinnen. Nu är man förälder på rikt liksom. Egentligen var jag rätt peppad på att jobba idag, men eftersom jag inte sov helt många timmar i natt så passade det bäst att jag är hemma och tar hand om korvas. Henke den fisen jobbar ju kväll så han kunde sova igen lite på morgonen.

Så vad gör jag då på min alldelens första vab-dag... jo jag bloggar. Hahaha nej jag har sytt en gardin också. Och tagit hand om en sliten fis, som nu äntligen somnat en stund. Men egentligen kanske jag också borde sussa lite när jag tänker efter, ikväll ska jag på en kurs - första hjälpen småbarn. Och jag märker att mitt inlägg är lite väl segt...Sagt och gjort, nana kudde!

Lätt kaos

Just nu lever vi i kaos, det är väldigt kul och spännande och positivt på alla sätt... men stundtals lite väl mycket att fixa. Henkes mamma såg att familjen Sandström/Jäghagen var på väg rejält utför så hon betalade oss fria från flyttstädningen. Det är ju fel förstås att inte kunna städa upp sin egen skit, lite ångest har jag, men fy fan så skönt det var att slippa. Vi har nu äntligen tömt lägenheten iaf, det tog bara fyra dagar (!!!!) Nu återstår bara en vända till miljöstationen med skräpet som lämnats kvar. Med tanke på att jag jobbar dag och henke kväll så vet vi inte riktigt än hur det ska gå till... eftersom den som är hemma också har en viss liten krabat att hålla koll på.

Det här med att flytta när man har barn var litet krångligare än jag föreställt mig. Man kan liksom inte lämna honom lite snabbt medan man bär ner sängen till släpvagnen... Lätt handikappande så att säga. Men nu är vi äntligen här i furuparadiset med allt vi äger. Det är lite dubbelt det där med att äga en massa saker. Jag älskar ju att shoppa, men vad ska man med allt till? Jag är ju en sådan som gör mig av med massor vid varje flytt... ändå har jag så jävla mycket skit. Skit som jag någon gång tänkt att jag absolut måste ha, skit som gett mig lyckorus, skit som grävt hål i min ekonomi. Nu kan jag inte förmå mig att slänga det, men vill inte heller ha det framme. Det är väldigt mycket som i denna låt...

Idag har vi därför varit in till Kalmar och köpt grejor till källaren som måste fixas. Silicatfärg och allehanda tillbehör samt dyra dyra elfa-konsollsystem. En sväng till ikea för gardinstänger och trappgrind. Dessutom köte vi två finfina lampor till hallen och trappen. 6000kr fattigare. Det gjorde lite ont.

Nu ska jag blocka på 50-tals soffor och hoppas att jag fyndar. Vi behöver verkligen en soffa till teverummet snart, det här med att sitta på golvet känns lite spartanskt. När jag hittat den ska jag montera upp trappgrindar och lampor.

Violent pornography

Japp Emma... ditt ord är min lag. Tyvärr har jag för mycket ljudbok och för lite musik på min lilla creative stone. Mycket samma.

1. Put your iPod or other music player on shuffle.
2. For each question, press the NEXT button to get your answer.
3. YOU MUST WRITE THAT SONG NAME DOWN NO MATTER HOW SILLY IT SOUNDS.
4. Tag friends who might enjoy doing this as well as the person you got this from.

IF SOMEONE SAYS "IS THIS OKAY" YOU SAY?
Awakening (Titiyo)
ja... är dålig på att tolka idag känner jag.

WHAT WOULD BEST DESCRIBE YOUR PERSONALITY?
Rise (Eddie Wedder)
Ja jag reser mig fan ur det mesta...

WHAT DO YOU LIKE IN A GUY/GIRL?
this voice (Ane Brun)
Njae, det finns viktigare saker än rösten. Den är kanske mer en bonus. Fast å andra sidan så är det som kommer ur kärften väldigt viktigt... hmmn.

WHAT IS YOUR LIFE'S PURPOSE?
Radio Video (System of a down)
Nej verkligen inte... fy så fel.

WHAT IS YOUR MOTTO?
Heavy on the drinks (Kristofer Åström)
Jeeeeees.

WHAT DO YOUR FRIENDS THINK OF YOU?
The unforgiven III(Metallica)
Jasså jag trodde jag var förlåten för så väldigt länge sedan.
WHAT DO YOU THINK ABOUT OFTEN?
Amnesia (Britney Spears)
Nä jag har helt enkelt för kort minne för att komma ihåg det

WHAT IS 2+2?
Luopita (Kristofer Åström)
Det vet jag inte ens vad det betyder...

WHAT DO YOU THINK OF YOUR BEST FRIEND?
The Judas Kiss (Metallica)
Hahahahaha

WHAT IS YOUR LIFE STORY?
Just a little insane (Kristoffer Åström)
Men varför blir det bara från samma artister? Jag har mer i min lilla creative! Och mitt liv är så väldigt oinsane.

WHAT DO YOU WANT TO BE WHEN YOU GROW UP??
Pon the replay (Rihanna)
Mitt liv ska vara som en dans till skön musik då... mmm låter bra. Förskollärare rimmar illa.

WHAT DO YOU THINK WHEN YOU SEE THE PERSON YOU LIKE??
A temporery dive (Ane Brun)
Jo jag faller rätt hårt för folk. Och tröttnar lika fort på många av dom... men på senare år har jag blivit mer stabil.

WHAT DO YOUR PARENTS THINK OF YOU?
Long nights (Eddie Wedder)
Ja min mamma har väl upplevt en del långa hårda nätter när jag var yngre...

WHAT WILL YOU DANCE TO AT YOUR WEDDING?
Shattered Glass (brittan)
Nä men det verkar ju lite dystert på bröllopet

WHAT WILL THEY PLAY AT YOUR FUNERAL?
Fifth column (Koma)
Hmmm, en bra låt men på begravningen av mig? Gärna inte.

WHAT IS YOUR HOBBY/INTEREST?
My baby (Britt)
Jag älskar såklart Hjalle gränslöst, men jag har gärna någon annan hobby. Fast tyvärr har jag ju inte det... damn it!

WHAT IS YOUR BIGGEST SECRET?
Ingenting är heligt (kass ljudbok... jävligt kass jag hatar den, men den får mig att somna)
Nä lite så är det fan. Inte många lik i garderoben.

WHAT DO YOU THINK OF YOUR FRIENDS?
The end of the line (Metallica)
Sist i kön typ då eller... nä mina vänner är handplockade och inga sistahandsval.

WHAT'S THE WORST THING THAT COULD HAPPEN?
Ingenting är heligt (fucking ljudbok igen)
Hmmn...

HOW WILL YOU DIE?
Will go on (Kristofer Åström)
Japp jag är odödlig.

WHAT IS THE ONE THING YOU REGRET?
Lost in hollywood (system of a down)
I nåt tidigare liv då.

WHAT MAKES YOU LAUGH?
Song for Jo (Scarlett Johansson)
Nä nä nä. Men allt annat typ.

WHAT MAKES YOU CRY?
All in (Kristofer Åström)
Ja lätt, om jag har en tuff dag.

WILL YOU EVER GET MARRIED?
Cigaro (system of a down)
"Can't you see that I love my cock?
Can't you see that you love my cock?
Can't you see that we love my cock?"
Tja... lite överens är ju jag och henke trotts allt. Vad mer behövs?

WHAT SCARES YOU THE MOST?
To let myselfe go (ane brun)
Ja det vore skit!

DOES ANYONE LIKE YOU?
Revenga (system of a down) Men skitshuffle!
Varför hämnas på mig?

IF YOU COULD GO BACK IN TIME, WHAT WOULD YOU CHANGE?
Just another lovesong (kristofer Åström)
Äsch man ska inte ångra saker.

WHAT HURTS RIGHT NOW?
The Wolf (Eddie Wedder)
Jag har för lite musik på min creative...

WHAT WILL YOU POST THIS AS?
Violent pornography (system of a down)
Why not?

Flyttar

Puh, nu har jag vilat rumpan tre minuter... dags att bära igen. Å dess jävla trappor, fanns inte hissar på 70-talet??? Jag är helt död i kropp och lem.

Snart vill jag sova så att jag kan vakna

...för i morgon flyttar vi äntligen!

Matblogg

Nu när Sara & co kommit igång med sin matblogg vill även jag visa att jag minsann kan det här med mat. Idag har jag ätit korv och makaroner och en påse riesen. Nu är det dags att se på film så jag har planer på att kastrullpoppa lite... Med andra ord är dagens näringsintag ka-ta-strof. Kanske man skulle testa några av maträtterna på bloggen också istället för att bara läsa om dem.

Ojojoj

Någon som är på? Våran familj är väldigt sugna!

Staten rycker in?

Nu vill folkhälsoinstitutet försöka skapa familjefrid.

"Även om det än så länge inte finns tillräckligt med studier som visar att konflikthantering minskar antalet skilsmässor så visar resultaten entydigt att det blir mindre konflikter i förhållandet."

Jag har en bättre idé - en jämställdhetskurs, det har nämligen visat sig att jämställda par skiljer sig i mindre utsträckning. Eller oj oj oj kvotering av föräldrapenningen........

Omoral

Idag tjuvåkte jag på tåget... igen. Det är andra gången på en månad som jag "sover" som en stock när konduktören går förbi. Ja det känns jävligt pinsamt, men i morse hade jag inget val (nästan) för när jag jävligt sent kom på att mitt månadskort hade gått ut var resebutiken stängd. Jag kunde inte köpa i automaten för jag har ett nytt kort och kom inte ihåg koden. Alternativet vore att betala 140kr för att ta mig till jobbet på morgonen. Alltså inget vettigt alternativ. Istället var jag nervös och pinsam.

The Curious Case of Benjamin Button

Men gudarns som jag har bölat i afton. Tårarna har åkt i stora floder längs kinderna. Ner på täcket och på henkes bröstkorg. Det var inte en gång heller. Men skönt var det. Och jag tvingas konstatera att han i sina bästa år inte var helt ohet. Jag som alltid trott att jag var en Johnny Depp-brud, tydligen kan man vara bådeoch.

Lite fattigare

En cykelvagn gjorde oss några tusenlappar fattigare. Men å andra sidan skulle vi behövt en till bil om vi inte köpt den så i längden spar vi pengar på den. Hjalle har testat och älskar den.


En microvågsugn i normal storlek och som förhoppningsvis inte kortsluter titt som tätt. Våran är från tidigt 90-tal och har gjort sitt. Billig var den också, jag begriper inte varför vi inte köt en ny tidigare.

En bolibompateve som vi ska ha i vardagsrummet. Lite otippat kom vi hem med en vit teve, jag både älskar och hatar det på samma gång. Men huvudsaken är att bilden är bra och att den var hyfsat billig. Men en Samsung på 32" kostar tyvärr inte som en påse morötter så nu blir det knapert ett tag framöver. Tur att familjen enats om att köpa begagnade soffor och fåtöljer till vardagsrummet.

Växjö

På min lediga dag ska jag till Växjö. Känns lite sisådär faktiskt. Men vi behöver köpa en cykelkärra, en liten lcd-teve och en ny micro. Så det är bara att packa in la familia i bilen och bege sig.

Nu ska jag bara länsa sparkontot innan vi drar.

Huvudvärk

Man får det av att spendera hela dagen med att organisera foton på jobbet. Två år av fotodokumentation på 20 barn som var i en total kaos. Pedagoger som inte förstått att man kan välja att bara föra över aktuella foton från kameran och radera bilder eftersom man fört över dem. Pedagoger som heller inte riktigt greppat hur man gör mappar och att 20tusen foton kan behöva en viss ordning.

Så idag har jag rensat bort dubbletter och trippletter, klickat mig igenom en ansenlig mängd mappar deletat, flyttat och sorterat. I mappen Emils födelsedag hittar man allt möjligt utom Emil själv. I mappen 2008-11-09 finns tre likadana text-dokument och fyra undermappar med bilder från 2007. A Mess!

Nu ligger allt i en fin och begriplig ordning, dessutom har jag gjort en papperskopia över hur mapparna ligger så att mina kära kollegor ska hitta nu i början. Dessutom har jag fått göra en extremt ingående lathund för hur man kan göra för att skapa mappar och föra över foton. Det sista jag gjorde var att flytta min älskade dokumentation från gymnastiken. Av ren trötthet och huvudvärk råkade jag på något jävla kukvänster deleta hela mappen. Äsch då tänker jag och klickar upp papperskorgen för att återskapa.

TADDA! Den är tom. Får ringa våran administratör som kopplar mig vidare till någon annan snubbe som förklarar att det som deletas från nätverket försvinner ut i cyberspace direkt utan att passera papperskorgen. Jämarns skit bajs. Jag som hade filmat så intresanta iakttagelser. Vi skulle titta på dem på våran reflektion och bli bättre pedagoger. Jag är ett klantarsle utan dess like.

Nu ska jag tröstäta godis.

Det närmar sig

I morgon är det fredag och inte bara det. Det är början på den sista helgen i våran fina lägenhet. Bortsett från stöket alltså. Sedan bär det av till furuparadiset. Vad gör man inte för ett stycke gräsmatta? Jag längtar men är ändå lite iförvägnostalgisk över det vi lämnar. Livet har verkligen förändrats sedan vi satte våra fötter innanför dörren till Rådhusgatan 8c. Men vårat hus kommer att bli perfekt om några hundratusen och säkert lika många år. Nu ska jag kura upp i soffan brevid karln och prata om livet, gaser i magen och bolonmatta till vårt nya sovrum.

Bloggdilemma

Åh. Jag försöker verkligen att vara en bra bloggare som skriver korta inlägg som folk orkar med. Men jag misslyckas alltid. Jag är ju så himlarns ofta upprörd och vill älta, bokstäverna drar iväg och sedan har jag en novell. Jag vill bli bättre, det är fan en konst att fatta sig kort. Det har aldrig varit min starka sida.

Jämställdhetstävlingen

Den senaste högstatustrenden hos mammor är att tävla om vem som lever i det mest jämställda förhållandet, kan man läsa lite här och var. (bland annat senaste numret av mama) Om jag förstår skriverierna rätt så är detta negativt eftersom det får den inte så jämställde mamman att känna sig misslyckad. Jag blir förbannad - såklart. Det finns jag vet inte hur många studier som visar att desto mer jämställt förhållande - desto lyckligare familj. Mindre deprimerade kvinnor och färre skilsmässor. Men vi som gör vårt bästa för att leva så får ogärna prata om det, då mår andra dåligt. Men jag vill att andra ska få veta att Henke har varit hemma lika mycket som mig, och att han fixar det! Det handlar inte om att jag vill skryta om hur fantastisk Henke är egentligen. Jag vill ju bara att kvinnor ska våga lämna ifrån sig till männen... och hur ska det nånsin bli av om man inte får berätta om hur bra det går. Vi kvinnor vill kanske gärna tro det, men vi är inte oumbärliga.

Jag och Henke har det absolut inte lätt, vi kämpar oss fram i detta. Vi är ju själva uppvuxna i traditionella könsroller och får många gånger slå knut på oss själva för att få det att bli bra. Vi måste älta hit och dit. Vi misslyckas och faller in i mönster. Vi pratar om det och försöker bli bättre. Men våran stora vinst och det som jag är övertygad kommer att få oss att fungera länge ihop är att vi förstår och uppskattar varandra mer och mer för varje diskussion. Det hade inte hänt om vi inte hade strävat efter jämställdhet.

Lever man efter traditionella roller och trivs som fisken finns det ju ingen anledning att känna sig illa berörd och misslyckad. Då lever man ju som man själv vill och är väldigt glad över det.
Om man däremot lever i en relation där man inte trivs med att behöva dra hela hemmalasset (plus jobb kanske?) så kanske man ska sluta se sig själv som ett offer och börja ställa krav. Man kan inte förändra någon annan utan att först börja med sig själv.

Jag tänker inte sluta prata om hur bra det går för Henke som hemmapappa, jag är nöjd över vad vi tillsammans försöker åstadkomma. Just nu inskolar Henke Hjalle på förskolan helt utan min inblandning och det går hur bra som helst. Varför skulle det inte göra det?

Anvisningar till firande av Mors dag

1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.
   
2. Mor hälsas om morgonen med sång av barnen.
   
3. Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.
   
4. Henne beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete under den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.
   
5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar. Något vackert läses upp utantill, och hjärtats tack bringas Mor, som är hemmets sammanhållande kraft. Barnen utbedja sig Mors förlåtelse för ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Mor sorg, suckar, bekymmer och svårigheter.
   
6. Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahålles för Mors dag.
   

ur broschyren "Anvisningar till firande av Mors dag" 1920

Själv nöjer jag mig med produkter från Björk & berries. Med tanke på priset får nog Hjalle börja spara slantarna redan nu.

Fy

Det nyligen inlagda fotot kräver ett inlägg till. Tillägnat rynkor och påsar. Dom där två flodfårorna i pannan har definitivt blivit djupare sedan Hjalle kom till världen. Hormonellt eller bara ett tecken på att jag inte hunnit ta hand om mig själv som man ska? För inte kan det väl vara ett tecken på att jag börjar få gammal hud? Påsarna under ögonen skyller jag på mascararester och... nä fan jag måste köpa en ny consealer. Alternativt blanda till hudfärgad akrylfärg, det täcker bra. Men i håret är jag fin.

Blond

Jag kan med stor glädje meddela att jakten på den perfekta blondnyansen är över. Det har varit en hård kamp att gå från mörkbrun till vit. Det har tagit ett år, tre frisörbesök med tom plånbok och naturligt blonda slingor som följd. Sedan tog jag saken i egna händer med två hemmablekningar, lilatoning och silverschampo. Det har kostat mig förutom kronor, ett antal avbrutna hårstrån, men oj så det har varit värt det. Nu ska jag inte färga det mörkt på väldigt länge. Intalar jag mig själv.

Ljuva söndag

Sitter i mjukisbrallor, lyssnar på Kristoffer Åström och försöker klura ut vem jag är.