Jag ligger på sängen nyduschad, med favodoftljuset tänt och funderar på om det börjar vända. Optimism vore ju att ta i, men ett svagt lugn känns någonstans där längst inne. En känsla av att det kommer att bli bra på nåt sätt någon gång i framtiden, att jag inte behöver oroa mig. Att jag ska slappna av och se vart det för mig.....................................
......................eller så är det lyckopillren som talar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar