Frustrerad

Jag hatar (övervägde ordet noga S) att läsa bloggar där det insinueras och talas i tungor. Just nu är min blogg precis så. Inte för att jag själv har några större problem med att skriva skiten rakt ut, men jag försöker att tänka på inblandade.

Hur som haver är det lite mindre skit nu än det var för några dagar sedan då jag direkt simmade i avföring. Jag har hamnat i någon slags lugn. Ett frustrerat lugn. Ett det kommer bli bra om ett tag -lugn. För varje dag som går känner jag mig mer och mer säker på min sak. Min teori: ett beslut som får en att känna inre lugn är ett korrekt beslut.

Människor omkring mig undrar nog stilla vad fan jag håller på med, men det undrar folk runt mig alltid. Det undrar jag själv också alltid. Jag kan framstå som en vanlig svennebanan, en gapig svennebanan med snuskig humor, det är fel. Helt fel. Jag är något helt annat...

Det senaste testet visade förövrigt diagnosen Bordeline. Score 15 av 31 Gött mos... ska ta och läsa in mig på skiten och se om det är jag.