Jag är helt ledbruten och trasig idag. Förstörd ända in till självaste själen. Anledningen? Två timmar badminton igår. Sandström/Jäghagen skulle spela lite lugnt eftersom det var 2år sedan(!!!!!)någon av oss rörde på fläsket. Jo säkert att ett sambopar kan ta det lite lugnt... det blev såklart på liv och död. Jag hade svårt att andas efter timmarna tu. Och idag har jag vissa svårigheter att bära min son. Min underarm är svullen av överansträngningen.
Vi bestämde oss för att göra detta till ett återkommande inslag på fredagar, för blodsmaken till trotts så var det sjukt roligt att spela fjäderboll igen, efter 10års uppehåll. Dessutom ska jag börja träna på gym, nu ska min ruttna kropp få sig en åthutning har jag tänkt. Så från att ha varit lika fysiskt aktiv som en begraven ska jag alltså nu chokera mina slappa lemmar med motion flera gånger i veckan... undrar just hur detta månne sluta.
lördag 19 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh wow fjäderboll! Det låter som en bra idé att ta upp. Fashinerande hur utmattad man kan bli av en sån liten fjantig sportartikel. Det blev några gånger för mig i Karlstad, med olika nivå på motspelarna. En korridorsgranne till mig slog sönder mitt rack en gång, så jag vet inte om det var så seriöst... Vi kanske får ta en match när jg kommer på besök! Så kan jag få använda den gamla klyschan som jag använde i badminton typ 5 ggr per match : "synden straffar sig själv"...
Hoppas din kropp läker lite idag, så Hjalmar inte behöver ligga i sängen hela dagen hihi ;)
//puss Fritz
Du förresten, vi mås-te nog köra en ny uppläsning ikväll.... :)
Skicka en kommentar