Kalas

Vaknade ju i Balles gosiga sällskap. Sovit några timmar för lite. Smakar mök i munnen eftersom jag somnat med prillan inne. Får en nybakt ciabata av gulleBalle att ta med på resan. Sitter på tåget och längtar hem till bakisbajsningen. Bajsar och mår hyfsat bra. Väntar på att Hjalle ska vakna så att vi kan gå på kalas. Det molnar svagt i tinningarna.

Så drar vi till Moa som fyllt 2 år. Äter tårta och har det väldigt bra. Känner mig mest trött och fulast på tillställningen med min bakisfrissa och osminkade fejja. Barnen springer omkring överallt, det skrattas, bråkas och tjoas. Tre barn lyckas åstadkomma mer ljud än jag vanligtvis har på jobbet. Jag trivs och tror eventuellt att jag ler någon gång, det stramar kring munnen i alla fall. Men läpparna är så torra att jag är tveksam till om mitt leende verkligen syns.

Sedan är det någon ond person som tar fram öl... DÅ kommer bakfyllan. 15.30 på lördagen alltså. Får några kommentarer om att jag verkar lite spak. Hjalle vill bjuda på grejor vid Moas lilla bord. Wooohoo, jag föröker hitta horisonten. Blir inbjuden att hänga kvar på kvällen, men det avböjer jag snällt eftersom Hjalle måste hem och lägga sin mamma. Nästa gång jag går på barn-kalas ska jag inte festa kvällen innan och nästa gång jag festar ska jag inte intala mig att jag klarar av barn-kalas dagen efter.

När fan är det mors-dag? Jag känner att min insats idag är värd något riktigt fint. En medalj kanske.